Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mästare, men var på sitt sätt bra,
och hr A damis komik förtjenar äfven
beröm. För öfrigt hvilar man
fortfarande på sina lagrar. Man törstar
efter nyheter å Operan. Åtminstone
gör publiken det. Filippo.
*
WILMA NERUDA
(se sid. 83)
kan blicka tillbaka på en konstnärsbana,
längre och framgångsrikare än de flesta.
För öfver 60 år sedan såg hon dagens ljus
i Briinn, där fadern, musikern Jan Neruda,
tillhörande en gammal frejdad böhmisk
familj, hacte sin verksamhet. Wilma var den
äldsta af en stor syskonskara, af hvilka
alla voro musikäliska och ifriga virtuoser
på viol, cello eller piano. Ingen kunde
dock täfla med Wilma, som redan
kon-serterade vid 10 års ålder, och tidigt gjorde
konserter med flera af de yngre syskonen.
Strax i början af 1860-talet kommo
syskonen Neruda till Stockholm och ännu
minnas äldre musikvänner den hänförelse, de
då väckte på sina konserter, hvilka mest
egde rum hos La Croix, den tidens
förnämsta konsertsal, belägen vid
Brunke-bergstorg i det hus, där nu källaren
Runan har sin lokal. Wilma kallades rent af
för »violinens drottning», ett hedersnamn,
hvaraf hon än i dag gör sig fullt förtjänt.
1864 förenades hon i äktenskap med den
utmärkte komponisten och kapellmästaren
Ludv. Norman, och fick då sin
verksamhet förlagd till Stockholm. Hennes
eldiga konstnärsnaturell kunde emellertid
icke förlika sig med våra små förhållanden,
och snart styrde hon kosan till metropolen
vid Themsen, där hon i många år hade
sitt hem, lifligt deltagande i musiklifvet.
För öfrigt har hon konserterat bådej
Tyskland, Amerika och — tror jag — äfven i
Australien. Här hos oss har hon alltid
hyllats som den verkliga, stora konstnärinna,
som hon är, hvilken med samma
mästerskap tolkar de gamla klassiska mästame
och de nyare, Brahms, Dvorak, Raff och
inånga andra. Hennes teknik står på
höjden af konst och har alltid adlats af
ett stilsäkert, fint konstnärligt föredrag,
framsprunget ur en genommusikalisk natur.
Den som kan spela det enkla så som fru
Neruda, den är stor. Oförgätligt blir mig
särskildt hennes utförande af ett litet
sici-liano med variationer ur en af Mozarts
sonater på en konsert för åtskilliga år sedan
i Upsala. Det var som om musikens
genius själf stigit ned och uppenbarat sig för
oss.
Rörande fru Nerudas senaste uppträdan
de i Stockholm hänvisas till musikrevyn.
Filippo.
TERESA CARRENO. •
(Se sid. 84.)
Fru Carreno är en ganska enastående
företeelse bland den mängd
pianovirtuoser, på hvilka vår tid är — jag hade sa
när sagt — fruktansvärdt rik. Hennes bra
vur är enorm, äfven i rent tekniskt hän
seende har hon få jämnbördiga rivaler,
men hvad som just är det stora och
sällsynta med denna artist är, att man. när
hon spelat sig varm, glömmer all hennes
virtuositet för att odeladt njuta af den
betagande charme, den eld eller den luftiga
poesi, som hon förstår att breda öfver
äfven de obetydligaste och mest triviala kom
positioner. Hon spelar också sådana! Allt
gör hon fängslande genom friskheten, den
vilda doften i sitt föredrag. Hon är icke
för ro skull från den nya världen, en verk
lig friluftsmänniska. Salongernas kvalmiga
patchouli känner hon icke till.
Fru Carreno är en verklig individualitet.
✓Nyckfullt, ömsom bländande genom kraft
och djärfhet, och ömsom tjusande genom
de finaste skiftningar, är hennes spel den
ena stunden en stormvind för att
ögonblicket därpå dallra som de finaste toner
från en eolsharpa. Chopin spelar hon med
förkärlek och fulländning, Schubert med
den älskvärdaste poesi och det mest le
kande behag. Schumann förstår hon sig
mindre på, han är för tysk. Men giganten
Beethoven har hon alltmer lefvat sig in i.
därvid, säges det, undervisad af Eugéne
d’Albert, med hvilken liksom med Sauret
hon varit förenad i äktenskap.
I Stockholm uppenbarade sig den
bländande amerikanska pianisten första gången
1891. Hon hade då nyligen för första gången
gjort uppseende i Tyskland. Inalles har
hon gjort fyra besök hos oss och alltid
välkomnats som en intressant, från all
konventionalism fri företeelse i
konsert-salame. Och det är då säkert det, man
annars minst träffar där. Filippo.
LEONARD BORW1CK.
(Se sid. 84.^
England har af gammalt varit ansedt att
mer vara handelns och industriens äii de
sköna konsternas hemvist, och särskildt ha
öborna i allmänhet haft namn om sig att
sakna begåfning för tonernas konst. Pa
sista tiden ha emellertid åter åtskilliga ton
konstnärer, framför allt utöfvande,
fram-trädt bland Albions söner, och bland dessa
märkes den unge pianist, som de sista åren
gjort sådan lycka i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:56:15 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/varia/1900/0141.html
