- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 3 (1900) /
146

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dringar, hvilka måste uppfyllas för att göra
det stora rikets armé slagfärdig och sätta
den i stånd att uträtta något mer än att
blott kufva några vilda, mer eller mindre
talrika folkstammar. Under de debatter,
som med anledning af kriget förts i
underhuset, har understatssekreteraren för
armédepartementet, mr Wyndham, upplyst
om, att fältmarskalken lord Roberts armé,
som i slutet af förliden månad utgjorda
120,000 man, inom tre veckor skulle
uppbringas till 142,800 man infanteri och

v M

Florman foto.

AMIRAL C. G. VON OTTER.

38,000 man kavalleri utom ytterligare en
division och en brigad i reserv, d. v. s.
till minst tre gånger den största styrka
boers förmå ställa i fält. På en framställd
interpellation svarade mr Wyndham, att
56 bataljoner milistrupper mobiliserats,
hvilka jämte ett antal reservister nu intogo de
kaserner, som lämnats af den till Afrika
expedierade reguliera armén.

Den engelska regeringen begär
emellertid ändå större uppoffringar. För att till
den 31 mars bestrida krigsomkostnaderna
begär hon ett ytterligare anslag af 321 2

million pund sterling och 120,000 man,
hvilket jämte de pänningar och det
manskap, som redan tagits i anspråk, gör ett
tusen 300 millioner kr. och 339,000 soldater,
således lika mycket soldater som hela
Trans-vaals folkmängd. England är emellertid
redan förut tillräckligt rikt för att betala,
om icke sin ära — den har i kriget mot
Transvaal icke varit stor — men
åtminstone de fel, som begåtts till följd af det
sätt, hvarpå imperialismens anhängare
uppfatta sina intressen. Joseph Chamberlain och
hans anhängare äro emellertid goda
räknemästare, och huru stor den ofvannämda
summan än kan tyckas vara, lönar affären
sig likväl, om Transvaal verkligen i sina
bärg döljer de åtta till niotusen millioner
guld, man berättat.

Men liksom den militära
Chamberlain delen af fälttåget mot
Trans-och Jamesons vaal varit rikt på törnen, sä
röfvaretdg. har kolonialministern icke
häller alldeles undgått att sticka sig
på de taggar, som åtföljt de parlamentariska
rosor han plockat. Man har nämligen om
igen framdragit den skotske doktorns
fili-bustierbragd och på nytt yrkat på
tillsättandet af ett parlamentariskt utskott
för att utröna kolonialministerns
delaktighet i detta företag, ty att döma af åtskilliga
telegram, som offentliggjorts i Indtyendencc
Beige är Chamberlains okunnighet om
detsamma visst icke höjdt öfver alla tvifvel.
Hade kolonialministern icke kunnat räkna
på husets bevågenhet och öfverseende till
följd af den lyckligare vändning kriget i
Afrika på senaste tiden tagit, torde han
också svårligen kommit undan för så lätt
köp. Nu kunde han med den förolämpade
förnäma oskuldens förtrytelse afvisa
interpellationen och såsom en modäm Scipio
Africanus låta underhuset förstå, att det
icke tillkom det annat än »att följa
honom såsom segerns organisatör till
capi-tolium för att tacka gudame». För öfrigt
förskansade han sig bakom res judicata,
eller den afkunnade domen, och höljde
sitt ansikte af blygsel öfver att man ens
kunnat komma på den tanken att tala om
dokument, som offentliggjorts till följd af
en stöld. Mr Arthur Balfour delade
kolonial-ministems dygdiga harm, men aktade sig
likväl för att underskrifva den välvilliga
orlof-sedel, hans kollega utfärdade åt mr Cecil
Rhodes, som däremot af oppositionens
ledare, sir William Harcourt, betecknades
såsom »skyldig till bedrägeri, lögn,
korrump-tion och anstiftande af borgerligt krig, därtill
föranledd af vinstbegär, enär han hoppades
på en dusör af hundra millioner för egen
del, om kriget ginge bra.» Sir William
gaf sig, liksom äfven sir Henry Campbell-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:56:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1900/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free