Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSTRERAD MÅNADSSKRIFT.
E N S A /VI.
Jag vandrar trött min vanda kosa
öfver hedens ljung och röda ris,
när kvällens sky af guld och rosa
seglar bort för rå och bister bris.
Dagens slöjd och tunga
pröfva krafter unga.
Spade, spett och rödjedon,
som jag brukat nyss på mon
ej jag gitter längre bära.
Gårdens flöjel vinkar nära,
och skuggorna skynda och vimla tätt
öfver stig och tigande slätt.
Jag drömmer än de gamla drömmar
om en flicka fager, fin och vek,
som Ömsom sitter stum och sömmar,
ömsom jollrar ljust vid kyss och smek,
delar mannens möda
för ett hem och föda,
sofver i min trygga arm
vid min varma, trogna barm.
Hon skall fostra morska, käcka
kärnepojkar, töser täcka,
och lysa opp hvar fattig vrå,
som nu synes mulen, ful och grå.
Jag vänder ensam till min koja
efter knog och slit för bondebröd
och leker lugnt i händer loja
med min tumlare vid vedens glöd.
Allt är tyst och dystert 1
Aldrig friskt och ystert
genom storm och mörkan höst
drillar här en kärlig röst.
Hvasst och vildt om takets plåtar
hvisslar vinden sina låtar,
och brända löfven rassla i ring
lindames nakna stammar omkring.
Jag möter mör och jäntor många
vid min muntra lördagsdans i byn,
som listigt vilja fyren fånga
med sin lena lock och ros i hyn.
Men min drömda maka
står mig än tillbaka
med sitt djupa ögas blick,
skalk i löje, näpna nick
och sitt känslostarka sinnes
kärlek, hvilken lätt ej vinnes.
För henne mitt mannahjärta slår
och min stuga väntande stårl —
Ingemar Finne v. Melsted.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
