- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 3 (1900) /
254

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»HAN LÄSER INSKRIPTIONERNA.»

in på att inhugga Johns och hans
hustrus dödsdag gratis, närhelst tiden
var inne att göra det; han hade äfven
gått in på att till mycket billigt pris
inhugga namnen på de barn, som kunde
komma ifråga. Grafvården väckte rätt
mycket uppmärksamhet, och
sommargästerna ifrån staden försummade aldrig
att gå och se på den. John var stolt
öfver sitt sparsamhetsdrag, och brukade
säga, att man inte löpte fara att
bringas i konkurs af någon epedemi, enär
det fanns folk som ansåg, att hvarje
person måste ha en särskild grafsten.
Hvar och en medgaf, att Thompsons
grafvård beredde allmänheten mera nöje
än någon annan grafvård på hela
kyrko-kogården. Hvarje sommarkväll
brukade John besöka sin grafplats och
röka sin pipa stödjande sig mot räcket
och läsa inskriptionerna. Och därpå
kunde han gå och ta’ sig en ny titt
på Rogers’ grafplats, där det fanns nio
olika grafvårdar, och han småskrattade
för sig själf, då han tänkte på huru
mycket dessa måste ha kostat gamle
Rogers, som aldrig tänkt på en
kombinerad familjegrafvård. Under loppet
af omkring tre år hade inskriptionerna
ökat sig, ty det hade tillkommit
namnen Charles Henry och William Everett

Thompson, barn till
förenämnde John och Maria
Thompson, och John
räknade ut, att om man klämde
i hop raderna något, så kunde
man få plats för ännu fyra
barn till på samma sten, ehuru
han verkligen inte trodde,
att han någonsin skulle få
anledning därtill.

»Då, lite efter det tredje
årets äktenskap började John
få bekymmer. Han slöt sig
då till adventistern a och
trodde att världens slut
enligt uträkning skulle inträffa
kl. 8,30 f. m. den 21
november. Maria sade att detta inte
var renlärigt, och att hon inte
ämnade tillåta sådant tal i huset. Båda
två voro bestämda hvar i sin åsikt och
då John förfäktade sin mening med
piskskaftet och Maria sin med
brödspaden, tycktes de icke trifvas riktigt väl
tillsammans, och en vacker dag
lämnade Maria hus och hem och for med
tåget till Chicago, där hon utverkade
sig äktenskapsskillnad och kom tillbaka
som en fri och
oberoende kvinna.

Men detta var inte
allt. James
Thompson begagnade sig
nu af tillfället. Han
erbjöd sig att sälja
likvagnsaflfären och
efter att ha väntat
tio månader för att
ej gifva lastarenom
rum, gifte sig Maria
med honom.

John tycktes icke
lägga förlusten af
sin hustru så
synnerligen på sinnet,
förrän han kom att
tänka på att hans
kombinerade
familj egrafvård
måste ändras, nu då ,j0HNS bekymmer b(>rja.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:56:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1900/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free