Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En sådan man som Moltke tillät ingen
själfrådighet, och den gamle käjsaren själf
såg icke med blida ögon, att hans soldaters
blod, där sådant kunde undvikas, utgöts
som vatten.
Eget nog har lord Methuen,
Öfverete som med sådan öfverlägsen
de Villebois- kallblodighet sände hela hög*
åtareuil. landsbrigaden och dess
general Wauchope i en fruktlös
död vid Modderriver, icke fått dela sina
kamraters öde. Slumpens nyck har
emellertid förbehållit denne general att tillfoga
boers en af de svåraste förluster, som
drabbat dem under kriget, enär i en strid med
hans trupper själen i boers’ krigföring,
deras förnämste rådgifvare och strateg, den
framstående öfversten de Villebois-Mareuil
stupade. Grefve Georges de Villebois-Mareuil,
som stupade vid Boshop, där han med sin
trupp råkat vilse och omringats af
engelsmännen, var född 1847 och hade
genomgått krigsskolan i Saint-Cyr. Under kriget
1870 tjänstgjorde han som kapten i franska
armén och tog 1895 afsked, sedan han
avancerat till öfverste.
Det besök i Irland, hvilket
Drottning Vic~ den engelska drottningen ut
tona i Irland. lofvat till tack för de
irländska regementenas tapperhet i
kriget, har nu omsider ägt rum, sedan
drottningen på fyrtio år icke med sin fot
varit på den gröna ön, där för öfi igt ingen
enda engelsk suverän behagat för någon
tid uppslå sitt residens, om Jakob II
undantages ; ja regentema af huset
Hannover, de fyra Georgarne, satte icke ens sin
fot på ön, som under deras regering
behandlades långt mera som ett eröfradt land
än som en del af deras rike och i
synnerhet under Georg III underkastades ett
förtryck och lidanden, som drefvo
befolkningen till det yttersta. Irlands ställning
har visserligen på de senare åren i mycket
förbättrats, men de djupa sår, det engelska
herraväldet slagit ön, äro icke utplånade
i en handvändning. Drottningen har dock
rönt ett mycket vänligt och ridderligt
mottagande, och tecken finnas, som antyda,
att förhållandet till England för framtiden
torde komma att bättra sig allt mera. Det
förtjänar anmärkas, att alla engelska
officerare af förtjänst äro eller varit irländare,
lord Wolseley och lord Roberts icke
undantagna.
Det hårdnackade motstånd,
Engelska de små boerrepublikema i
bryderier, södra Afrika göra det mäktiga
England, är emellertid icke det
enda bryderi, hvari detta senare befinner
sig. För att icke tala om den indiska
hungersnöden, som dagligen antager allt
större proportioner, uppstiga oroande moln
på alla håll och hota att bereda lord
Salis-burys politik allvarsamma svårigheter, om
icke kännbara nederlag. Medan
Cham-berlains planer, så att säga, hypnotiserat
engelsmännen, arbeta sålunda ryssame
oförtrutet på att kringskära de engelska
intressena i Kina, Afghanistan och Mindre Asien
och ha icke häller utan framgång drifvit
sitt spel på alla tre hållen. I Kina sälla
sig dessutom tyskar och fransmän till
ryssame, och Wei-hai-Wei tyckes alltmera visa
sig vara blott en skärm, bakom hvilken
den engelska regeringen döljer sina
motgångar och diplomatiska nederlag i det
himmelska riket, medan de öfriga makterna
för sig taga de reella fördelarna. Från
Afghanistan höjer emiren därstädes
värkliga nödrop öfver att se sig öfvergifven
af den engelska regeringen och hotar kasta
sig i Rysslands annar, medan detta senare
bereder sig på att ockupera Herat. I
Kon-stantinopel har Ryssland alldeles obestridt
återtagit ett inflytande, hvaraf det senast
begagnat sig för att åt sig utvärka de
viktiga koncessionerna till järnvägars
anläggande i öfre Anatolien och sålunda sätta
Mindre Asien å ena sidan i förbindelse
med södra Ryssland, å andra sidan med
de järnvägar Ryssland skall anlägga i
Persien. Ju längre kriget i södra Afrika
räcker, desto större fördelar skall Ryssland
draga af denna sin ställning, och England
torde, efter den erfarenhet det gjort om
sina generalers duglighet, nog betänka sig
två gånger, innan det med vapen i hand
söker återtaga något af de viktiga
intressen, som gått förlorade för det i Asien.
Har Ryssland ännu generaler, som blott i
någon mån besjälas af en Skobeleffs,
Tot-lebens eller till och med Gurkos anda skulle
ett dylikt försök vara en nästan hopplös
uppgift. England torde sålunda lätt kunna,
tack vare den Chamberlainska politiken,
komma att bli en ny illustration till fabeln
om hunden och köttstycket. Och liksom
vore icke allt detta nog, förspörjes äfven
oroligheter från Guldkusten, där det
nyligen eröfrade Ashantiriket visat sig vilja
göra uppror. Kännare af landet påstå, att
engelsmännen vid landets eröfring begingo
ett stort fel, då de nöjde sig med att
af-lägsna konung Trempeh och icke togo hans
guldstol. symbolen för Ashantis kunglighet
och folkets palladium, liksom förhållandet
var med konung Behanzins parasoll i
Da-homey. hvilket fransmännen voro kloka
nog att tillägna sig. Slutligen må
anmärkas, att Australiens federerade stater —
New South Wales. Victoria, Tasmania.
Queensland och Sydaustralien — visa stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
