Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så typisk tafla af denne konstnär som
»Afgjutning efter lefvande modell».
Det är en präktig illusion i detta
skickligt och elegant, om också en smula
ytligt tecknade rum med dess klara
luft och dess briljanta ljusvärkan. Och
huru förträffligt målad är icke
kvinnan-modellen med de plastiska linjerna,
den naturliga rörelsen och den
alldeles mästerliga karnationen 1
Den modärna impressionismen kan
på landskapets område räkna Gauguin
bland sina främsta namn, åtminstone
att döma af hans »Vinter» i detta
galleri. Här är en fargemas jublande
harmoni, ett spel af toner, hela det
solspektrum, som blott det känsliga
färgögat uppfattar. Säkert är det
kom-poneradt, orubbligt genomfördt. Kan
man någonsin tala högt om en
helhets värkan, etsande sig djupt i ens
erinring, så är det här.
En helt annan riktning företräder
Auguste Pointelin med sitt stora
»Landskap vid St. Roche». Det är en ideell
atelierbild, men en mycket vacker
sådan. En stor och mäktig stämning
hvilar öfver det äktfranska landskapet.
Det är måladt med en mjuk pänsel,
förd med både rutin och känsla.
Jean Francois Raffaelis «Boulevard
i Paris» är hastigt gripen, målad i en
blå-grå hvardagston, boulevarden med
ögonblickets flyktiga, stämning öfver.
Värkligt dråplig är samme konstnärs
»Arbetare», som trött, varm och
svettig af arbetet fallit i en ögonblickets
hvila. Det är i teknik som i känsla
en alldeles bedårande liten
genrebild.
Jag vore frestad att dröja vid
åtskilliga ännu: L’hermittes nästan klassiska
»Höslåtter», från hvilken man känner
höets doft och med välbehag suger
den landtligt friska luften; Latouchs
tjusiga pastellbild »Coqueliquot» eller
Lebourgs luftiga dukar från
Seine-stran-den. De enstaka arbetena äro i och
för sig af betydlig valör, men mindre
typiska för sina upphofsmän i
allmänhet.
Häraf torde framgå att
Fiirstenberg-ska galleriet är sammansatt af de mäst
utsökta och representativa alster af en
mängd af tidens yppersta konstnärer.
Arrangerade med mycket skönhetssinne
och fint färgöga utgöra dessa
konstvärk en helhet af sent förflyktigande
skönhetsvärkan.
»FÖR NYA SLÄGTEN ÄR DET TRÄD JAG AMMAR.»
En gammal man jag såg, med trötta händer
en telning han i myllan tryckte neder,
en telning, som en gång sin krona breder
och vandraren sin svala skugga sänder,
när ingen mer till gubbens kulle vänder
och ingen dotter vid hans graf kors beder;
när lifvets stigar trampa nya leder
till gagn och glädje gubbens telning länder.
»Du gamle man», jag spörjer halft förlägen,
»hvi sådan möda, kvällens timmar ila?»
Den gamle ler och sakta så han stammar:
»En moder skall här stanna trött af vägen
och med sin älskling här i skuggan hvila;
för nya slägten är det träd jag ammar.»
Erik Lagerkrans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
