Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYASTE FORSKNINGAR ANGÅENDE VÅRT
ALFABETS URSPRUNG.
För VARIA ap teol. d:r S. A. FRIES.
J^)e gamla kulturländerna kring
Medel-hafvets östliga delar, Eufrat-,
Tig-ris- och Nil-ländema, hafva betjänat sig
af fyra skrifsystem, hieroglyfema,
kilskriften, hati ernås (hettitemas) skrift och
det s. k. feniciska alfabetet. Huru det
förhåller sig med den s. k. mykeniska
skriften och med den, som det vill
synas, besläktade skriftecken, skall
nedanför komma till tals.
Huruvida de nämnda skriftecknen i
afeeende på sin uppkomst hafva något
yttre, historiskt samband, torde ännu
icke vara möjligt att afgöra. Allra
minst är sannolikheten i detta
hänseende, ifall man anställer en jämförelse
mellan kilskriften och hieroglyfema.
Men äfven om dé egentligen först år
1898 af den förtjänstfulle forskaren P.
Jensen i Marburg lästa och tolkade
hatierinskriftemas* bildskrift gäller nog
detsamma. I själfva verket hafva
endast de ifriga bemödandena att finna
den s. k. feniciska bokstafsskriftens
genesis föranledt försök att härleda
denna från både den ena och den
andra af de öfriga skriftypema.
Hvad forskningen i närvarande stund
har att säga om detta för
kulturhistorien i allmänhet, men särskildt äfven
för kritiken öfver Moseböckerna in-
• 1 sitt epokgöVande arbete ^Hittiter
und Armenier» 1898 visar Jensen, att
hit-titema egentligen kalla sig »hatier» (=
hayk = armenier), att de omkring år 1000 f.
Kristus bodde i M. Asien och voro ett
mäktigt kulturfolk, talande ett språk, som måste
räknas såsom armeniskans moderspråk,
liksom folket själft utgör armeniernas förfader.
Skriftecken, funna på en mängd inskrifter,
strödda i M. Asien, hafva möjligen
kommit till stånd genom egyptiska eller
cy-priska förebilder.
tressanta och ej oviktiga problem, skall
här nedanför göras till föremål för en
kort undersökning.
Vårt vanliga alfabet kallas som
bekant det feniciska, och då det grekiska
alfabetet, med hvilket vårt är nära
be-släktadt, åtminstone efter bokstäfvernas
namn är ett lån från Fenicien-Kanaan,
så skulle alfabetets benämning — det
feniciska — hafva den historiska rätten
för sig. Redan Tacitus har
emellertid förmodat, att det feniciska
alfabetet är en ombildning af de egyptiska
hieroglyfema, men denna mening, som
omfattats och ännu omfattas af många
lärde, tyckes lida af vissa fonetiska
svårigheter och kan för öfrigt icke
anföra något inskriftligt material, som
tjen ar till bevis. Därför bör det ej
uppväcka förundran, om man (först
Deecke år 1877) begynt räkna
Assy-rien-Babyloniens kilskrift såsom
alfabetets förfäder. Några öfvergångsformer
mellan kilskriftens stafvelsekaraktär och
alfabetet har man dock icke påträffat,
hvarför denna åsikt, som ännu räknar
några anhängare, och försvarare,
åtminstone i sin vanliga form, ej torde
vara mera hållbar än den äldre om
hieroglyfema såsom alfabetets
stamfäder.
Under sådana förhållanden är det ej
att undra öfver, om på den senaste
tiden flera lärde med den hädangångne
Paul de Lagarde som auktoritet
begynt luta åt den meningen, att
alfabetet är en skapelse i Fenicien-Kanaan,
såvida man ej med Lidzbarski i Kiel
förklarar frågan helt och hållet
hvi-lande. Onekligen finnes det åtskilligt,
’som talar för denna åsikt, särskildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
