- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 3 (1900) /
306

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

själshöghet skulle afsticka mot någon
kroppslig bristfällighet.

Och i häfdema råkade han på
Cy-rano — en värklig hjälte som lefvat
— hakade sig fast vid honom såsom
just själfva typen för hvad han behöfde.
Därefter yppade sig kärleksuppslaget af
en slump och på grund af en värklig
händelse, som inträffade under
sommaren, då . han låg vid kusten. En af
Rostand’s vänner, en ung man, var
ursinnigt kär i en mycket tilldragande
flicka. Hon var skygg, medan han var
väl mycket tafatt i sin hyllning.

Och så hände det sig att Rostand
dels af godt hjärta och dels för att
bereda sig en förströelse hjälpte den
olycklige ungersvennen med råd och
vinkar. »Gör så och så», uppmanade
han. »Tala om det och det. Gif henne
blommor af det och det slaget. Tala om
den och den skalden eller musikern.»

Alla dessa föreskrifter voro grundade
på vetskap om den unga damens
förutsättningar och’ smak. Och snart fick
Rostand sin belöning, då han af sin
hustru erfor att flickan förklarat om
den unge mannen att han »inte alls
var så dum som han såg ut».
Faktiskt är att från och med denna
tidpunkt saker och ting gingo sin gilla gång
för de båda samt att ämnet började taga
litterär gestaltning i Rostand’s hjärna.

Hvad beträffar själfva nedskrifvandet
af arbetet närmade sig detta i så hög
grad som möjligt ett värk af
inspiration. Det försiggick ej efter någon
måttstock. Inga bestämda timmar voro
anslagna däråt, lika litet som några
tankar på plikt. Rostand skref tidigt
eller sent, mycket eller litet, alldeles
såsom han behagade, och aldrig då
det icke behagade honom. Kort sagdt:
han arbetade då han älskade sitt arbete,
och efter som han i allmänhet älskade
det, arbetade han i det hela taget väl.

— Jag tvingar aldrig min pänna,
sade han. — Om jag förnimmer att
min åder sinar, änskönt den skulle
rinna ytterligare en eller ett par tim-

mar, stannar jag och låter den hvila.
Och jag försäkrar att det många
gånger händt mig att jag med häpnad,
liksom om det varit undervärk, betraktat
ord och vändningar, som kommit för mig.

Vi se således att Rostand långt
ifrån är en af de affärsmässiga
diktare-naturer som man kan få höra säga:
»Min herre, jag skrifver så många ord
på en timme, så många före middagen,
så många efter middagen. På en
vecka gör jag så många sidor, på en
månad så många kapitel, och här har
ni min tidtabell för de tre kommande
årens romaner, om ni behagar ögna
igenom den ». *

Jag frågade Rostand om jag kunde
få se ett blad af hans
Cyrano-manu-skript, men han skakade på hufvudet
med ett bedröfligt — Det finns ej
något manuskript till »Cyrano» att visa
er, sade han. — Jag Önskar endast
att det funnes. Hade jag vetat hvilken
efterfrågan det skulle komma att röna
så hade jag noga aktat mig för att
kasta det i papperskorgen. Ser ni, jag
tycker om prydlighet. Jag rent af
hatar saker och ting, som inte äro
prydliga. En sida med öfverstrukna
rader och inflikade ord gör mig
följaktligen ledsen. Jag kopierar den
alltid med klar och tydlig handstil eller
låter min hustru göra det, och sedan
förstöres den gamla sidan. ** Detta
förfaringssätt med nya ändringar och
nytt manuskript fortgick med »Cyrano»
ända tills stycket var färdigt, och då
lät jag det maskinskrifvas. Alla de
tidigare koncepten kastades bort utom
några fragment af roller, som jag
lämnade åt Coquelin och som han bevarat.
Detta är hela återstoden af hvad jag
skref med egen hand. Det är blott
den stora framgången som förlänar
dem värde, och hvem kunde väl hafva
anat denna!

* * #

* Detta förefaller nästan som en giftighet åt
— exempelvis — Emile Zola. Qfuers.

•* Ett slägttycke med Henrik Ibsen.

Öfvers.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:56:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1900/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free