Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSUL F. GÖRANSSON.
Så ömmande skäl. som de anförda, kunde
emellertid försia kammaren icke motstå, och
därmed förföll hela frågan för denna gång.
En rätt snöplig utgång tog.
Angreppet på välförtjänt, en tilltänkt
storm-stats- löpning mot statsministern,
ex-ministern. cellensen Boström, genom att
anmäla honom och dem af
hans rådgifvare, som stått vid hans sida,
för att icke ha tillvaratagit rikets
sannskyldiga nytta. Det hjälpte icke att friarne till
det eventuella arfvet efter honom draperade
sig i fraserna om Sveriges kränkta rätt och
påstodo, att hans excellens utlämnat
Sveriges ära åt Norge. Båda kamrarne lade
konstitutionsutskottets betänkande med
ogillande till handlingarna, och de angrepp
som i första kammaren riktades mot
regeringens politik i flaggfrågan blefvo kraftigt
bemötta såväl af hr von Ehrenheim som
af hr Björnstjerna.
Innan riksdagen åtskildes,
Talmanskon- förekom i andra kammaren
f/ikten i andra ett litet efterspel, i det dess
kammaren, talman, grefve De la (iardie
i sina afskedsord till
kammaren försvarade sitt förfarande vid
propor-tionsvägran i fråga om anslaget i
befästningarna i Boden, och kraftigt bemötte den
tillvitelse, som utslungats mot honom
under debatten att per fas et nefas ha sökt
kväfva oppositionens yrkanden. Sedan
sinnena lugnat sig och anslaget voterats, satte
talmannens ord kammaren i rätt
stor förlägenhet, men efter de
erkännande ord, som till tack för
talmannens värksamhet yttrades af
kammarens ålderspresident, torde
hela episoden vara förbi och icke
lämna några alltför skarpa törnen
efter sig.
Rikets äldsta
univer-SkoUårare, si tet har i år begag
hedersdokfornat sig af sin rätt att
kalla om vetenskaperna
högt förtjänte män. som icke afllagt
den filosofiska doktorsgraden, till
hedersdoktorer inom fakulteten.
Merendels tillfaller denna
utmärkelse mer eller mindre fräjdade
vetenskapsmän, och hittills har det
aldrig händt, att akademiska
utmärkelser nedstigit till
folkskollä-rarnes blygsamma kretsar. Hr
Gustaf Flink, född den 18 januari 1849
i As församling af Skaraborgs län,
har emellertid 1869 i Göteborg
endast aflagt folkskollärareexamen och
erhöll 1871 ordinarie anställning
såsom folkskollärare i Jakobs och
Johannes’ församlingar i Stock
holm. Lifligt intresserad af
naturvetenskaperna, började han först vid sena år
1881 vetenskapliga studier i kemi under
professor Petterssons ledning och därpå
kristallografi och mineralogi under prof.
Brögger vid Stockholms högskola.
Såsom mineralog fick doktor Flink
sedermera tillfälle att företaga flera
forskningsresor till Grönland 1883 med prof.
Norden-skjöld, till Island 1893, till Ural 1889 och flera
gånger senare, och från alla dessa färder har
han hemfört rika samlingar, icke minst från
den färd till Grönland han 1897 företog med
danskt understöd. Sina forskningar har
doktor Flink nedlagt i flera afhandlingar, och
under de två senaste åren har han varit
sysselsatt med ordnandet af sina rikhaltiga
samlingar.
I konsul Fredrik Göransson,
Dödens född den 20 januari 1819, död
skördar, den 12 maj 1900, har Sverige
förlorat en af sina yppersta
söner, en man, hvilken, om han sett dagen
i en af de stora kulturstaterna, ovillkorligen
skulle ha liått de högsta utmärkelser och
förvärfvat sig världsrykte, men i sitt
fosterland fått nöja sig med en mera blygsam
lott. Konsul Göransson var nämligen den.
som faktiskt och definitivt uppdagade den
s. k. bessemermetoden att genom införande
af luft i den smälta järnmassan förvandla
denna till stål. Tanken härpå var
visserligen icke ny och tillhörde icke konsul
Göransson, men den tillhörde icke heller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
