Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För mer än ett år sedan upplyste
sir William Crookes om hvad det i
atmosfären befintliga fria kväfvet kunde
komma att betyda för denna vår världs
befolkning. Vid den tid, då jag läste
hans anmärkningar, sysslade jag med de
experiment, som jag nu fullbordat. Jag
darrade, jag fruktade, att jag stod på
vippen att förekommas. Men ända in
till denna stund har, såvidt jag vet,
intet försök gjorts att omsätta hans
teorier i praktisk användning.
Sir William tycktes föreställa sig att
det vore tillräckligt om man begagnade
de ur luften extraherade nitraten för
att med dem öka jordens fruktbarhet.
Men detta föreföll mig alltid vara en
omväg i ordets egentligaste bemärkelse.
Hvarför skulle vi vänta på en trögfotad
natur? Om vetenskapen är i stånd att
aftvinga luften en hufvudbeståndsdel i
vår näring, hvarför skulle den rygga
tillbaka från att utdraga de öfriga ur
jorden eller vattnet? Med andra ord:
hvarför lämna en affär halfgjord. Jag
vet intet skäl därtill, och lyckligtvis
förmådde jag öfvertyga vår ädle värd
om att alla näringsprodukter kunna
snabbt sammansättas i laboratoriet, utan
att man behöfver afvakta de senfärdiga
årstidernas inträffande.
Det har på dessa grunder föreslagits
att ett bolag skulle bildas med så stort
kapital att det i praktiken kunde
behärska all i världen tillgänglig
vattenkraft. Vi skola ur luften, ur jorden
och ur vattnet extrahera allt hvad vi
behöfva, sammansätta produkterna i
våra fabriker och på detta sätt
förskaffa näring åt hela världen. I
samma ögonblick som våra anläggningar
äro i arbete, höra jordbrukarens,
trädgårdsmästarens och boskapsuppfödarens
yrke till de ting som varit. Jag
behöfver väl knappast påpeka den inkomst
som skulle tillfalla ett bolag sådant
som det nu föreslagna. Alla
kommersiella företag, ja, till och med hvarje
hopslagning af dem, som hittills
före-funnits, kunna i rikedomsalstrande kraft
ej jämföras med den plan som vi nu
hafva i handom. Det finiles ingen så
fattig människa att hon ej måste bli
vår kund, om hon vill lefva, och ingen
så rik att hon kan reda sig oss förutan.»
Det stora näringsaktiebolaget.
Efter talrika förfrågningar jämte svar
bröt middagssällskapet upp, sedan man
öfverenskommit om obrottslig
tystlåtenhet. Nästa dag förde ett extratåg de
tjugu ned till markisens af Surrey
landt-egendom, där de sågo i värksamhet
den apparat som förvandlade enkla
grundämnen till njutbar näring.
I markisens corps de logis grundades
därefter Det Stora Närings-Aktiebolaget,
som skulle komma att öfva en så
häpnadsväckande värkan på denna jords
folk. Fastän bolaget visade sig vara
ett af de mäst inbringande företag, som
någonsin gått af stapeln i England,
lyckades det emellertid ej bibehålla
det monopol, som det ursprungligen
åsyftat. I många land afslogos
patent-ansökningarna, eftersom deras regering
vägrade att sanktionera ett monopol
hvaraf själfva lifvet berodde. Andra
afkunnade det utslaget att, ehuru
åtskilliga fyndiga nyheter ej kunde
från-kännas Bonsel’s förfaringssätt, de
allmänna principerna likvist varit
välbekanta i åratal, hvadan patent ej kunde
beviljas.
Det oaktadt lade dessa utslag ej så
stora hinder som man skulle kunnat
tro i vägen för Det Stora
Närings-Aktie-bolagets framgång. Det hade först
hållit sig framme och dess
fruktansvärda kapitalstyrka satte det i stånd att
tämligen hänsynslöst krossa
oppositionen, då det ju dessutom tillförsäkrat
sig den största tillgängliga vattenkraft i
världen. För någon tid rådde
häjd-lös spekulation bland de
lifsmedelpro-ducerande bolagen, och följaktligen
gingo mycket pänningar förlorade.
Jordbruket blef i själfva värket — så som
Bonsel förutsagt — dödadt, men västra
Nordamerikas farmare fortforo att i trots
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
