Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På
förläng-Elektriakt ningen af
Or-lokomotiv på leansjämvägen
järnvåg. inom Paris
mellan järnvägsstationen vid Austerlitzkajen och
den nya stationen vid Quai
d’Orsay, således på en sträcka
af 4 km. har man börjat
använda elektriska lokomotiv
af samma slag som
användes i Amerika i Hoboken
och i Baltimore.
Lokomotivet sättes i gång af fyra
dynamos, hvilka erhålla
elektrisk ström från
elektricitets-värkct vid Issybangården.
Denna ström, som har hög
spänning, reduceras och
transformeras vid två
understationer på Quai d’Orsay
och Quai d’Austerlitz samt
fördelas därpå längs vägen
af en isolerad, tredje skena,
ett slags trolley. De
elektriska lokomotiven äro åtta till
antalet och väga omkring 75
till 76 tons samt kunna på
sju minuter draga tåg af 250
tons mellan de båda
stationerna. Så snart banan blir
fullständigt ordnad, skall den
hvarje dag trafikeras af
etthundra femtio tåg, hvarvid
ånglokomotiven på två
minuter för den nämnda
vägsträckan utbytas mot de
elektriska lokomotiven.
ÄRKEBISKOP EKMAN.
Foto. H. Otti.
Foto. C. Ho*tn
INTENDENTEN LOOSTRÖM.
Förenta staterna ha förärat
Gåfva till den franska republiken en
franska gåfva, som hos en del
frans-republiken. män måhända uppväckt
blandade känslor. Den 4 juli
af-täcktes nämligen på Carousselplatsen en
ryttarestaty af den bekante frihetskämpen
markisen af Lafayette, tillverkad af en
amerikansk bildhuggare vid namn Paul W.
Bartlett. Förenta staterna stå onekligen i
tacksamhetsskuld hos Lafayette, som på sin
tid, då svärmeriet för deras frihetskrig mot
England grasserade inom de förnäma
franska kretsarna, ställde sin värja till de
upproriska koloniernas förfogande och utmärkte
sig i deras kamp. Däremot torde
Frankrikes tacksamhetsskuld till den
frihets-älskande markisen vara mera
problematisk. Såsom anförare för Paris’
nationalgarde under den stora revolutionen visade
Lafayette åtminstone inga prof vare sig på
kraft eller sinnesnärvaro under de
händelser, hvilka afgjorde konungafamiljens och
landets öde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
