- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 3 (1900) /
457

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de gnistrande klipporna och brisen
blåser fram de gulbruna kosterbåtame med
badgästerna i. Hvem vill då tänka på
teatern? Låt oss vänta, tills hösten

kommer, kvällarne bli mörka och
premiärstämningens baciller åter flyga
kring i luften.

Don Diego.

MINA RESOR I ORIENTEN.
BLAND KINESER OCH MONGOLER.

FORTUNAS TEMPEL.

UNDER FANAN. FÖRSKJUTEN.

DEN GRÖNA FANAN.

KAMPEN FÖR ETT IDEAL.

FÅGELFÄNGAREN.

KÄNSLOFULLE TOMMY.

Sagovärlden med rosenskogar och
palmlunder, med dödstysta öknar och
färgskimrande arkipelager, kalifstädemas glänsande
alabastermoskéer och Nildalens grusade
minnesmärken, Bagdad, Babylon, Kahira,
Palmyra, namn som klinga likt krigiska
rop, lidelsefulla rytmiska sånger.
Österlandet i prakt och förnedring under
uppror och fåfanga reformsträfvanden. Se där
hvad kapten Kuylenstjema låter oss skåda
i ’Mina resor i Orienten». Det är ett
brokigt skådespel med stormakterna i tur och
ordning i sufflörluckan, ett underhållande,
spännande och lärorikt skådespel. För förf.
äger det sociala och politiska lifvet det
största intresse. Han gör ej anspråk på
att vara historiker, arkeolog eller
konstdomare. H vilka kulturhistoriska skatter
skulle icke Ninive äga för en sådan, nu
sedan Sardanapals stad — tack vare Layard
— ligger öppen med palats, gator och
konstsaker. Förf. har trängt längre in i
Tamerlan och Seldschukemas land än de
flesta resenärer i Orienten, det är nya
scenerier vi få skåda, främmande typer vi få
lära känna; allt är ledigt, underhållande
och karaktäristiskt skildradt. Arbetet,
hvilket är rikt illustreradt, har nu utkommit
fullständigt i femton häften. (C. & E.
Ger-nandts förlag. Kr. 7: 50.)

Under utgifvande är af samme författare
» Bland kineser och mongoler», hvilket att
dömma af de redan utkomna häftena, lofvar
att bli lika fängslande, som det föregående
arbetet. Nu, då det himmelska rikets fall
är nära förestående, ha dessa skildringar
ett aktuellt intresse, hvilket kommer än
mera att höja deras värde.

*



Ernst Lundkvist. är småborgarefolkets
historiker, och skissen är hans naturliga
form. Han återger med granskarens skarpa

»negativ» ett karaktärsmoment, en
hvardagssituation. Detta iakttagandets konst är det
karaktäristiska hos honom. Det är icke egna
erfarenheter, upplefvade händelser, han
skildrar, ej häller analyserar han fenomenen —
han förbigår dem. Men han intresserar därför
att han är naturlig, därför att han aldrig
går vilse utanför gränsen af sin sfar.
*For-tunas tempel» är den berättelse, som har
det djupaste innehållet, den fastaste
formen. Det är en rörande patos hos denne
Flavio Rocca, arbetsträlen med sin
ständiga längtan efter skönhetens rike, och
hans oförmåga att nå fram till målet, då
han ändtligen anträder färden. Fabeln uti
»I elfte timmen» är lika anslående som
originell, men miss Rosy, amerikanskan,
är skildrad på det för europeiska författare
typiska sättet — som en mekanisk docka,
ej som en ung kvinna med känslonärver.
»Sandkorn» innehåller en af dessa
sanningar, hvilka icke nog ofta kan upprepas.
Kanske till sist öfvermänniskoma skola
förstå, hvilket ansvar de ha gent emot sina
svagare bröder. I de skildringar,
därsjäls-liivet skall blixtra fram, som t. ex. i »En
uppgörelse», är förf. ej så till sin fördel
som när han utkastar en ébauchesom »En
julresa», »Bébé» m. fl. andra. (Hugo
Ge-bers förlag. Kr. 2: 7$.)



Le Faure är ingen episk diktare, hans
stil saknar bredd, språket den hänförelsens
kraftiga klang som ämnet kräfver. »La
Patrie» är folkens ädlaste lösen, »la Gloire»
dess heligaste värn. De äro stolta ord,
som man vill se ristade på glänsande
sköldar, ej tecknade i sanden. » Under fanan»
är en skrift i sanden. För att framställa
det vågsamma, storslagna, det dristigt
äf-ventyrliga i de krigiska bragderna saknar
förf. temperament. Objektivt hållna skulle
dessa berättelser varit mera njutbara. Men
förf. är först och främst tyskhatare, hans
diktarekänsla kommer i andra rummet, och
därför lämna hans skildringar af dessa epi
soder ur det stora hemska dramat oss helt
oberörda. Där kvinnligt hjältemod skildras
faller förf. i pjunkig sentimentalitet. Bäst
hållen är fader Vert-Vert, de unga rekry-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:56:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1900/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free