Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Milde gud! Buskarna där brinna
som fnöske! Vi måste skotta jord öfver
dem, annars sno de balkarna, så det
blir ingen fason på dem och — här
höjde sig rösten nästan till ett skrik
— vi måste skicka bud nedåt linien
efter två andra. Jag ... för guds skull,
säg åt karlarna att de skotta jord öfver
elden. Balkarna krympa annars. De
bli förstörda!
— För den här karlen upp i
arrest-tältet! sade löjtnant Setton, som nu
uthärdat länge nog.
Det var mannens oförskämdhet och
subordinationsbrott som retade hans
galla!
— En annan gång skall ni kanske
göra er det besväret att lyda order?
— För hvad? Hvad har jag gjort?
Kära gosse, nu är det inte tid att orera
om arresttältet. Hela dongan står i
brand, och de där balkarna bli
tillknycklade om tio minuter. Ni kan
inte lämna den där röran sådan den
nu ser ut . . . nej, det kan ni inte.
— Åh, nu har jag fått nog af det
här! Tyst! Kom ihåg att ni är fånge.
— Jag! Ja visst. Kan jag stå till
tjänst med så lite, så . . . Bara ni först
vill låta mig släcka den där elden.
Hvart fan tror ni jag ämnar rymma?
Jag kommer upp till arresttältet, så
snart den är släckt. Jag ger er mitt
hedersord.
I järnvägspionierernas kår rådde nu
två slag af sinnesstämning. Några
skrattade, och andra tycktes vara
särdeles mörka i hågen. Endast sergeant
Rayne, som var ifrigt sysselsatt med
en anteckningsbok, tycktes ej
intresserad af saken.
— Ska jag marschera bort? så länge
den där elden brinner? Vi bli
försinkade minst en vecka! . . . Hör nu . . .
hör nu . . .
Ännu en gång blef Jerry röd som
ett kokt russin. Fulson och Mc
Gin-nes, som kände hans tag, trängde sig
genast inpå honom.
— Följ med, Jerry, hviskade Ful-
son . . . Du har gjort allt hvad du
kunnat göra. Följ med!
— Allt hvad jag kunnat? Hvad
bryr jag mig om det? Jag tänker på
bron, jag.
Han vandrade i ett slags dvala och
tittade gång efter annan tillbaka för
att iakttaga röken i dongan.
Jära-vägspionierkåren gaf sig långsamt i
väg för att hjälpa till med rensopandet
af Pipkameelepompfontein.
— Rayne har stenograferat hvarje
ord du yttrade, sade Fulson, då fången
hunnit fram till arresttältet . . . Och
nu tänker han telegrafera till Hagan.
För guds skull, öppna inte munnen,
Jerry, så ska vi få den där unga
idioten skickad ner till Stellenbosch om
en eller ett par dagar.
— Försinkad en vecka . . .
försinkad en hel vecka! stönade Jerry. Är
ni galen eller hur? Bed Rayne
telegrafera efter reservbalkar. Gud vet
hvarifrån de ska komma. Kanske
Phillep har ett par vid Fally-bron.
Det blir bäst att lika gärna telegrafera
dit. De två andra ä’ väl redan krympta
vid det här laget.
* * *
— Jaså, ni säger att han vägrade
lyda era order?
Det var Hagan som talade. Han
var smutsig och rådbråkad efter sin
resa i en dragig boskaps vagn, där han
i dagningen stod vid foten af Setton’s
tältsäng.
— Han var till den yttersta grad
oförskämd, om det är det ni menar.
Han satte åtskilliga gånger med berådt
mod min myndighet i fråga, och detta
inför hela truppen. Han till och med
fingrade på min uniform. Jag tror inte
han menade hälften af hvad han sade.
— Jaså, han gjorde inte? sade
Hagan och höll på att få orden i
vrångstrupen.
Han häjdade sig emellertid genast.
— Det otrefliga med er volontärer,
fortfor Setton, i det han reste sig på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
