Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I ÖFVERSTENS BERÄTTELSER. HUMORESKER AF F. W. ALDEN. ÖVERSÄTTNING FÖR VARIA. IX. EN KLERIKAL ROMAN.
ni vill höra min åsikt om
^ kvinnliga predikanter», sade
öf-versten, »så kan ni få det med
detsamma. De draga bra med folk att
börja med, men man kan inte lita på
dem i längden. Jag har haft betydlig
erfarenhet af dem, och en tid hade jag
till och med en ganska hög tanke om
dem, men jag anser nu, att en kvinna
inte är på sin plats i predikstolen.
Ehuru jag aldrig var riktig medlem
af New Berlinopolisvilles
metodistförsamling, behandlades jag dock såsom
ett slags hedersledamot, dels emedan
jag antecknade mig för ganska vackra
belopp till predikantens aflöning, de
årliga picknickerna och ’dylikt, och dels
emedan diakonen, som visste, att jag
hade ett visst anseende som
teaterdirektör, brukade i tysthet inhämta
mina råd angående kyrkans
handhaf-vande. Där fanns nämligen en stor
baptistkyrka i samma stad, och dess
konkurrens var lite för skarp för oss.
Baptistkyrkan var proppfull hvarenda
söndag, medan vår var tom ända till
misströstan. Vi hade en gammal hederlig
man till predikant, men han var öfver
sjutti år och dessutom gift, hvilket allt
gjorde, att kvinnorna ej fattade
synnerligt intresse för honom, och å andra
sidan slog hans gammaldags
uppfattning ej häller an på de unge i
församlingen. Baptisterna däremot hade
en ung, ogift predikant, med en stämma,
som hördes en fjärdingsväg, och ett
sätt att ge judar och mormoner och
andra aflägsna syndare på pälsen, som
fyllde hans åhörare med entusiasm och
sårade ingen. Det blef allt tydligare
med hvar dag, att det gick bakåt med
vår inrättning och att något måste göras,
så framt vi icke ville stänga dörrarna
och göra bankrutt, och en dag kom
hela kyrkorådet och alla diakonerna
till mig, för att öfverlägga om saken.
REV. MATILDA MARSH.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
