Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att själf känna någonting, eller som
motsatsen: den vällustiga sfinxen med
en »geste de mélancolique bestialité»,
så framställes hon också här i »Fugit
Amor*, i »1’Eternelle Idole» m. fl.
Och dessa grupper icke endast störa,
de förvilla det intryck som man af
andra erotiska bilder får af och om
Rodin, denne konstnär som i gips och
marmor förmått väcka sådant
bedårande lif, sådan brinnande kärlek.
Såsom i *Amor och Psyche», där
skulptören gått sitt ömtåliga ämne in
på lifvet mera djärft än någonsin och
dock med en så förtjusande grace, att
det hela värkar som en underbar
kärlekens höga visa.
Och kyssen, detta leende, betagande
älskogsutbyte, — hur vackert har icke
Rodin skildrat kyssen? Ifrigt har han
varierat detta samma tema, som om
han sökt att kraftigast, mest eldigt och
framför allt skönast kunna återgifva de
älskandes lyckliga hänförelse. I *Den
eviga våren*, där hon hängifvit
sträcker sig upp emot honom, såväl som i
»Kyssen*, den stora marmorgruppen
på världsutställningen, har han lyckats
att tolka hennes lidelse, hennes glädje
så innerligt vackert och ljuft.
* * #
Den ihärdighet, hvarmed Rodin
arbetar, är förvånande. Det blefve en
vidlyftig förteckning om jag här skulle
söka nämna alla de värk, som han
blott under ett trettiotal år skapat.
Utom större och mindre grupper samt
statyer (bland hvilka den storslagna
»Johannes Döparen») och teckningar i
massa har han utfört ett ofantligt stort
antal porträttbyster, nästan alla i
högsta grad karaktärsfulla. Hur
beundransvärd är icke Puvis de Chavannes’
nobla byst? Och dock torde den
näppeligen kunna mäta sig med bysterna
af Henri Rochefort eller af Falguiéres
eller med Rodins utomordentligt fina
kvinnoporträtt i Luxembourgmuseet.
Han lyckas så otroligt väl att träffa
centam (teckning af rodin).
just det mest karaktäristiska, det rätta
uttrycket och allt utför han med en
sådan smakfull enkelhet, att man har
svårt tro, att det är samma konstnär
som i så många andra skapelser låtit
förleda sig till så oskönt effektsökeri.
Hans slafviska beundrare nyttja ett
annat uttryck. Men jag menar, att
det är falskt resonnera som de göra,
att då en konstnär visat sig kunna
frambringa sådana härliga ting som
Rodin har gjort, andra af hans
arbeten icke gärna kunna vara blott
affekterade eller misslyckade. Det är
just det de kunna. Ingen författare
har väl mera tydligt visat det än
Balzac, och ingen skulptör tydligare
än Balzacstatyns skulptör.
Han låter oss i statyetter eller små
grupper se de krångligaste och
oskönaste kroppsställningar, t. ex. tre
dansande skogsnymfer som närmast likna
grodor, eller tre sirener högst konstigt
omslingrande hvarandra o. s. v.; man
väntar blott att få se ett så intressant
experiment i marmor som — människan
på alla fyra.
Han förfaller till samma öfverdrift,
då han af »la Société des Gens de
Lettres» får beställning på en staty af
Balzac. Och då hans värk blir
refu-seradt, begagnas detta strax som
reklam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
