- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 3 (1900) /
561

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fadren tillförsäkra sig ett årsunderhåll
af iooo pund. Han anslår af denna
summa en del till Harriets och
barnens behof, och själf börjar han
genomgå en sjukvårdskurs för att kunna
bispringa fattiga med hjälp. Under
denna tid författar han Alastor or the
Spirit of Solitude, en bild af hans eget
lif. Hans hälsotillstånd jämte andra
omständigheter föranleder honom att
åter inom kort i sällskap med Mary
och Claire företaga en några månaders
resa till trakten af Geneve-sjÖn och
Italien, där de sammanträffa med
Byron, ett sammanträffande, som för Claires
framtida öden blef afgörande. Hon
blef nämligen ett af Byrons många
olyckliga offer och mor till Byrons
dotter Allegra, som fem år gammal
dog, skild från modern, i ett kloster.
Knappt ha de återkommit till England,
innan tvänne tragiska tilldragelser
inträffa, bägge på det närmaste berörande
Shelley. Den ena var det själfmord
som begicks af hans svägerska Frances
Wollstonecraft-Imlay, vanligen kallad
Fanny Godwin, en halfsyster till Mary,
och frukten af en hennes mors
ungdomskärlek före äktenskapet med
Godwin. Man har velat göra troligt att
Fanny Godwins själfmord (genom
intagande af gift) haft sin orsak i
olycklig kärlek till Shelley; måhända har
ett sådant förhållande varit
medvär-kande, men ingalunda utgjort enda
anledningen. På dagen en månad efter
denna sorgliga händelse beröfvar sig
Harriet Shelley lifvet genom dränkning.

Motivet för handlingen har varit
föremål för olika gissningar. Hennes
karaktär var svag och lättledd, hennes
lefnadssätt efter skilsmässan från
mannen hade varit tämligen äfventyrligt,
och hon har varit fleras älskarinna;
hennes fars goda ekonomiska ställning
hade förbytts i ruin, hennes syster, det
förut nämnda despotiska forstyret i
Shelleys hus, har vägrat henne tillträde
till föräldrahemmet, där fadren ligger
illa sjuk, och hon har under samman-

lefhaden med Shelley ofta fått höra
själfmordet upphöjas till rang af stor
och ädel handling. Att skilsmässan
från mannen varit en af de sorger, för
hvilka hon sökte glömska i döden, kan
dock ej bestridas. Efter hennes död
uppstår rättegång mellan Harriets far
och Shelley angående rätten till de
två barnen. Domstolen förklarar Shelley,
på grund af de åsikter han hyser om
äktenskap och religion, ovärdig
uppfostrarekallet, och öfverlämnar barnen
i morfadrens vård, med skyldighet för
Shelley att utbetala en rundlig årlig
summa • till deras uppfostran och
underhåll. — Under de aderton
månader, som förflutit sedan Shelley
enleve-rade Mary Godwin och tills Harriet
Shelley vid 21 års ålder gjorde slut
på sitt olyckliga lif, har Mary födt till
världen två barn, af hvilka endast det
sista vid denna tid lefver. För
fortsättningen af sammanlefnaden med Mary
uppställer nu Godwin som oeftergifligt
villkor, att Shelley skall med henne
knyta laga äktenskapsförbindelse, och
han, som har en förkänsla af att han
skall dö ung, vill göra allt för att bereda
Mary och barnet full förmånsrätt i
arfs-hänseende, hvarför vigsel äger rum ett
par veckor efter Harriets begrafning.

Fem och ett halft år återstå af
skaldens lefnad, men under denna
tid inträffa inga mera djupt
ingripande tilldragelser. Hans
äktenskapliga lif är lyckligt, hans hälsa
förbättras, han kan mera ostördt ägna
sig åt sin diktning, och han modifierar
i mycket sina åsikter från tidigare år;
han öfverger icke sina ideal, men
mognar under en ständig och hänsynslös
själfkritik. Framtiden ligger, mänskligt
att döma, ljus och lycklig med en
glänsande skaldebana och ett långt lif
— han har ju ännu ej fyllt 30 år —
då döden plötsligt krossar lyran och
förstummar sången.

»En bräcklig lyra, från hvars strängar klingat
En himmelsk harmoni. — En klar, frisk ström,
Fylld af mångröstad våg — en ungdoms dröm.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:56:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1900/0569.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free