Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÅ TURNÉ.
NÅGRA ÖGONBLICKSFOTOGRAFIER af OSSIAN HAMRIN.
En af dagarne före
sistlidne pingst kommer
min kamrat Georg
Skån-berg emot mig på
scenen och säger:
— Du vet kanske att
det är fråga om en
turnéunge för teaterns räkning
med t Brott och Brott»
till fyra stader dagame
närmast efter helgen?
— Måtte väl det! Jag skall ju agera
direktör.
— Nå, har du lust att fortsätta turnén
genom Norrland och för artisternas egen
räkning — också i egenskap af direktör?
— Ja, kör för det! Du vet, att det har
varit fråga om en annan kombination, och
du förstår nog också, att af den icke kan
blifva något, emedan en af kamraterna haft
så svårt att bestämma sig. Det kan ju
vara ganska skönt att få litet luft och
förtjäna en styfver. När börja vi?
— Teaterns turné spelar dag efter dag
»Brott och Brott» i Örebro, Karlstad,
Falun och Gefle. Sedan vi hasplat ur oss
pjäsen i Gefle den 8, ge vi den dagen
därpå för egen räkning på samma ställe.
Det går nog. Gefle har blifvit en fin
teaterstad.
— Mä-hän! Månne ändå? Inte kunna
vi ge pjäsen två dagar å rad i samma
stad. Det går nog inte.
— Nåja, så skjuta vi väl in litet smått
och godt för andra dagen. Men på tredje
dagen skall Strindbergs pjäs stå upp igen.
— Ja, du ser listig ut. Så du har nog
tänkt på allt, din lille filur. Du vet, att
Örtengren har gifvit sig tusan på att ligga
på landet, att Widell skall resa utrikes och
har som en eld i ådror och närver.
— Den saken är redan klar. August
Lindberg skall axla Örtengrens abbékaftan.
Han är som född till fransk abbé. Och
lilla fru Johnsson, Irenes du vet, tål allt
att visa. Hvad?
— Visst tusan! Ta hit dem! Det är
synd, att vi kommit att tänka på saken
allt för sent. Det skulle naturligtvis ha
varit så lämpligt med stora reklamaffischer
och porträtter i stor stil, så nt där som
Molander och Grandinson brukade smocka
opp, då di hadde fått fatt i något urstyft.
— Håll nu styr på din
impressariofantasi och var inte så utsväfvande.
— Nej, kanske det kanske! Nå, har
Strindberg gifvit sin tillåtelse? Tänk, om
han säger nej eller om han begär så stor
ersättning, att vi inte gå i land med den?
Det vore ett aber.,
— Frukta dig icke,
du klena hjord!
Lindberg har tagit den
saken i sin starka hand.
Han får hvad han
vill, ty han uttrycker
sig så obegripligt
diplomatiskt och värkar
så innerligt
trohjär-tadt vare sig han
talar eller skrifver.
Strindbergs tillåtelse
vållar mig inte något
bekymmer.
— Ja, när du är så säker så. Jag har
ju redan en hel hop norrländska teatrar
på hand för den där andra kombinationen,
som det efter detta naturligtvis inte kai\
blifva något af.
— Ja visst, ja visst.
— Nå, då träffas vi i Örebro tredjedag
pingst. Jag reser förut för att ordna.
På tredje dag pingst träffades vi i
Örebro. Vädret var det härligaste från alla
andra synpunkter än teaterekonomiens.
Men det blef ett vackert resultat i alla
fall. Strindbergs stycke skakade äfven här
hjärtrötterna. I Karlstad var publiken
mera fåtalig, ty de »ellkvecke»
värmlänningarna förklarade sig mera böjda för det
rena lustspelet, något, som dagen därpå
visade sig vara hvad man kallar munväder.
Falu samhälle, som enligt livad jag tror
mig veta för första gången gästades af
dramatiska teatern, syntes uppskatta
besöket och hade sändt en talrik publik till
den tämligen aflägset belägna teatern.
Bifallet var rikligt och resultatet godt. Sista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
