Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STELLA POLARE.
Lydenburg, öfvergåfvo boers
en af sina starkaste ställnin
gar, så snart de sågo sig ho
tade med ett flankangrepp af
den engelske generalen Hamil
ton, och samma försagda till
bakaträdande fann general Bul
ler den 8 och 9, till dess att
hans egna trupper, enligt det
officiella uttrycket, befunno sig
»bekvämt installerade» vid
Spitzkop. Under tiden sände;
general French den 10 sep
tember mot Barberton, som
intogs den 13 september och
där ett rikt byte föll i engels
männens händer, och kort där
efter bragtes genom besättan
det af Nelspruit de olika en
gelska afdelningarna i förbin
deise med hvarandra. Boers
hufvtidstyrka, som af lord Ro
berts uppskattades till 3,000 man, drog sig
tillbaka till Komati-Poort. Härstädes synes
den ha upplöst sig eller öfvergått på
portugisiskt område.
Därstädes ha boers, såsom
Portugals naturligt är, .afväpnats, och
hållning. det tillägges, att de boers, som
öfverskridit gränsen till de
portugisiska besittningarna, bevakas af
portugisiska trupper. Portugal har under hela
kriget haft en svår ställning i förhållande
till det mäktiga England, hvars ärenden
det icke häller alltid lyckats undandraga
sig att uträtta, och boers ha knappast haft
några sympatier att påräkna hos denna
granne, som varit i besittning af den för
dem så viktiga hamnen Lourenco Marquez,
genom hvars stängande boers faktiskt
varit afskuma från all tillförsel från utlandet.
Portugal synes också, till och med
strängare än dess neutralitet kräft, ha uppträdt
emot boers, och då den gamle presidenten
Kriiger slutligen såg sig tvungen att,
vikande för de engelska vapnens öfvermakt,
lämna Transvaals jord och fly till
Portugals område, drog denna sistnämnda makt
icke i betänkande att, på den engelska
konsulns uppmaning, behandla Kriiger såsom
fånge. Det ser dock icke ut som om
Portugal skulle hindra hans afresa till Europa
ombord på det krigsskepp, som
Nederländernas regering afsändt för att föra honom
till Europa.
Vid sjuttiofem års ålder har
Presidenten Kriiger sålunda äfventyrat allt
KrOger. och förlorat allt i sitt försök
att försvara boers’ nationella
oafhängighet. Kriiger är visserligen långt
ifrån fullkomlig. Han har alltför mycket
låtit inspirera sig af gamla testamentet för
att ickc kli en trångbrostad och fanatisk
puritan af samma slag som Skotlands
co-venanters. Han har visat sig vara inskränkt
och lidelsefull och på ett allt för rustikt
sätt bedrifvit sin familjs eller sitt lands
intressen. Han har också begått många fel
i det fruktansvärda parti, som han måst
spela, alltifrån upptäckten af guldfälten,
invandringen af uitlanders, Jamesons
attentat och Chamberlains uppträdande, och
boerfolket har icke häller lyst med några
älskvärda egenskaper. Detta oaktadt kan
man dock icke frånkänna dem ett drag af
storhet i det krig, under hvilket de med
högst 35,000 man under ett helt år gifvit
Englands 250,000 man starka armé och
bästa generaler fullt upp att göra.
Transvaals De båda små afrikanska
re-annektering. publikernas öde synes sålunda
vara afgjordt. Liksom
Oranje-fristaten har äfven Transvaals republik
annekterats såsom engelsk kronkoloni, och
på detta sätt uppfyller sålunda lord
Salis-bury sin försäkran, att Storbritannien aldrig
åsyftade att undertrycka de sydafrikanska
republikernas oberoende. Med
proklame-ringen af Transvaals annektering har lord
Roberts äfven förklarat, att de
boerkommandon, som ännu anträffas i fält, icke
skola behandlas såsom krigförande trupper,
utan såsom simpla partigängare och
underkastas krigslagames hela stränghet.
Den imperialistiska regeringen i södra
Afrika är sålunda herre; det lagförslag,
som skall beröfva tusentals afrikanders
deras rösträtt, skall icke stöta på någon
svårighet att få igenom, och uitlanders och
engelsmän jubla öfver att åter kunna
upptaga grufarbetet i Johannesburg, fria från
alla de hinder, som Transvaals regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
