Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid invigningen af Arbetareinstitutet i
Stockholm dess grundläggare, doktor
Anton Nyström i ett föredrag om
»arbetsklassens upplysning» tecknade
hufvuddragen af programmet för
institutets värksamhet, förklarade han, att
den tanken, som förmått honom taga
initiativet till Arbetareinstitutets
grundande, varit »öfyertygelsen om det
nyttigare i att söka förebygga det onda
än att söka bot därför, då det en gång
alstrats» och därnäst hans åsikt, att
»en stor del af mänskliga lidanden,
svagheter och nöd äga sin grund i
bristfällig uppfostran, skef bildning,
skadliga nöjen, dryckenskap m. m. samt
att i otaliga fall okunnigheten är ett
af de förnämsta hindren för en lugn
social utveckling». Ledd af dylika
tankar fattade doktor Nyström också
planen till ett slags lärovärk för
arbe-tame, hvars syfte var att i första rummet
höja arbetsklassens »teoretiska
bildnings-ståndpunkt» eller att »utan hänsyn till
klass eller yrke meddela åt hvar och
en, som åstundade det, den
vetenskapliga odlingens resultat, men däremot
åt andra institutioner öfverlämna
omsorgen om . befordrandet af särskild
yrkesbildning».
I första rummet måste, med särskildt
afseende på arbetsklassens behof,
naturvetenskaperna bli det ämne, med hvilket
Arbetareinstitutets lärjungar skulle göras
förtrogna. Men detta har icke
uteslutit, att icke äfven andra
vetenskapsgrenar, såsom historia och kulturhistoria,
äfvensom skön konst och förädlande
nöjen af konstnärlig art, i synnerhet
musikaliska föreställningar, med
framgång förknippats med institutets
värksamhet. Upplysning har sålunda varit
det mål, Arbetareinstitutet eftersträfvat,
upplysning till okunnighetens
undan-rödjande, till sedlighetens höjande genom
förhindrande af dåliga tidsfördrif, till
själskrafternas stärkande genom
vetenskapliga studier, till tänkesättets och
lefnadsvandelns förädlande genom
befordrande af kvinnobildningen, äkten-
skapens och hemmens lycka och
bama-uppfostrans höjande; och last not
least har institutet för den hemlöse
arbetaren skapat någon ersättning,
alldenstund där beredts honom en
tillflyktsort på lediga stunder, till
studier och stiftande af värderika
bekantskaper.
En återblick på de förgångna tjugu
åren kan icke annat än uppfylla doktor
Nyströms hjärta med glädje och
stolthet öfver framgången af hans ädla och
oegennyttiga sträfvan -för det mål han
uppställt med Arbetareinstitutet. Från
en ringa början har det, likt
senapskornet i liknelsen, blifvit en af stat och
kommun allmänt erkänd institution, som
man lärt sig omfatta med växande
intresse och hvars välsignelserika
värksamhet det numera icke torde falla någon
in att vilja förneka. Så har det
emellertid icke alltid varit. Då doktor
Nyström första gången vände sig till
Stockholms stadsfullmäktige med anhållan
om ett bidrag till betryggande af
institutets värksambet, bekämpades hans
anhållan af presidenten Forsell, således
af en man, hvars stora begåfning,
omfattande kunskaper och ställning såsom
på sin tid äfven kungens rådgifvare
kunde tyckas bort förmå honom att
med större framsynthet omfatta
doktor Nyströms förslag, i stället för att
i detta endast se en för samhället
genom spridande af kommunistiska och
andra samhällsupplösande läror. Med
större välvilja upptog däremot f. d.
statsministern, numer aflidne frih. Louis
De Geer doktor Nyströms förslag, och
ehuru äfven han förklarade sig ha hyst
någon betänklighet mot företaget,
tecknade han sig för bidrag till dess
för-värkligande. Motståndare till
Arbetareinstitutet funnos emellertid till
öfver-flöd: från radikalt arbetarehåll, där man
med ganska sneda blickar såg
tillkomsten af ett företag, som ansågs
komma att öfvertaga »en medlande roll
därigenom att de rikes tillgångar kommo
arbetarne till godo»; och från konserva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>