Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
när så klok som en äldre, emedan
han ännu ej gjort tillräckligt med
erfarenheter. Ser han bladen på en buske
röra sig, kan han nalkas af nyfikenhet,
innan han gjort den erfarenheten, att
tilläfventyrs en jägare ligger bakom för
att lura på honom och vållat rörelsen
i bladen. Men en gammal räf! Hans
förstånd har blifvit till ett ordspråk.
Det är ej af instinkt, som han aktar sig
för busken, hvars blad röra sig; han
känner sina fiender och misstänker,
att en sådan finnes bakom busken, ty
han har sett det förut, och går ej dit,
tvärtom, ger sig i väg.
# * *
De sociala företeelserna, i djurriket
äro allt för påfallande, att man skulle
kunna undgå att häri se
samhällig-hetens första början. Samhälligheten
har nämligen liksom den personliga
moralen haft en gradvis utveckling och
denna kan ej rätt fattas, därest vi ej
började med företeelserna hos djuren och
därpå betraktade dem hos vildarne för
att ändtligen afse de historiska folken.
Bland djuren iakttager man, förutom
tillfälliga och ofrivilliga föreningar, dels
frivilliga och beständiga samhällen.
Många djur, såsom korpar, vargar,
vissa skalbaggar o. s. v. förena sig
för att bekämpa en fiende eller
bemäk-tiga sig ett byte, men ibland ser man
vissa djur, t. ex. hundar, apor, starar,
kanariefoglar, komma tillsamman för
att leka eller sjunga i sällskap. I den
högsta sociala gruppen bland djur,
som består af familjer, utgår sympatier,
eller kärleken mellan likar, den
förnämsta skrankan mot kampen för
tillvaron samt källan till det gemensamma
samhällsmedvetandet, såsom A. Espinas
ådagalagt. Han har dessutom visat, att
öfvergången från familjen till samhället
bland djuren ej beror på förhållandet
emellan fader och moder samt bådas
förhållande till ungarne, utan på
ungames förhållande till hvarandra eller
syskonkärleken. Men denna känsla
grundar sig ej på något medvetande
om blodsband, som djuren ej ha aning
om, utan på dragning till varelser, som
likna en själf, hvarför ungar af skilda
familjer betrakta hvarandra som syskon.
Från denna känsla utvecklas sedan
sympatien för alla medlemmar af samma
art eller släkte.
För hvarje lefvande varelse är det
ett nöje att se sig omgifven af likar,
och detta nöje öfvergår i allmänhet
alltid till behof. Som emellertid ingen
känsla kan hos människan bli fullt
värksam och ihållande utan närmare
kännedom om före?nålet därför, blir
sympatien hos henne ej blott en blind
känsla för likar, utan den erhåller
eftertankens granskning.
Sympatien bland djuren kan
utsträckas till andra djur än medlemmarne
af samma art och släkte; genom
samboende, synnerligast från ungdomen,
med andra varelser, som visat sig
fred-ligä, har ofta värklig vänskap uppstått;
sålunda bli tama apor lätt vänner med
alla husdjur, synnerligast ungar, och
hundar lefva ofta i bästa förstånd med
kattor i samma hem. Äfven mellan
djur af skilda ordningar kan sympati
uppstå, och såsom exempel härpå kan
jag anföra ett vänskapsförbund mellan
en pudel och en anka, som jag
iakttagit. Då pudeln kom till ankans
sim-plats, blef det alltid ett muntert
skällande och hejdlöst snattrande utaf,
och ett synnerligt nöje var för dem,
att ankan då pudeln gick i vattnet
klättrade upp på hans rygg och höll
sig fast med näbbet, då han gjorde
en liten simtur.
De tama djurens sympati för
människan visar sig ofta på det mest
rörande sätt. Hunden kan fatta sådan
tillgifvenhet för sin herre, att han
sörjer sig till döds efter hans död, och
detta berättas ock om somliga fåglar,
såsom tama papegojor och kråkor.
Fastän värklig samhällighet blott
finnes hos människosläktet, ser man dock
ringare grader däraf hos vissa djur.
Under det somliga lefva alldeles för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
