- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 3 (1900) /
637

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mörkret, såg nu upp och gaf plötsligt
akt på hur simpelt och djuriskt
roddarens utseende var. Med en lätt
inre rysning uppmanade hon honom
att ro fortare.

— Var inte orolig. Vi hinna nog
fram i tillräckligt god tid. Båten går
icke förrän i soluppgången. — Efter
en paus — Det är inte alla dagar jag
får vara ensam med en så vacker
sig-nora — och de små ögonen lyste med
en otäck glans. — Är ni signora eller
signorina?

Den tilltalade satt alldeles tyst.

— Hvarför svarar ni inte? Jag vill
veta om ni är gift.

Intet svar.

— Ni förstår kanske inte hvad jag
säger. Vet ni hvad »marito» är för något?

— Ja, så kallas visst en lerkruka,
som man om vintern fyller med
glödande kol, för att värma fingrarna vid.

— En sådan »marito» talar inte jag
om, men ni menar kanske därmed att
ni inte har någon annan. Ni skall få
en riktig man i mig. Låt mig föra
er tillbaka till Livomo för i natti —
den skrofliga stämman blef hest
hvis-kande och de lurande ögonen bedjande.

— Var god och kom ihåg att det
är er skyldighet att genast föra mig
ombord.

— Jag har inga skyldigheter, ni är
i mitt våld och jag gör med er hvad
jag vill. — I ett nu vändes båten åt
en annan riktning, och med häftiga
årtag fördes den utåt öppna hafvet.

Inom kort voro lyktorna vid
hamnen ur sikte. Den bräckliga farkosten
började gunga vid de starka dyningarna,
måne och stjärnor voro täckta af moln,
blott då och då lystes mörkret upp af ett
darrande sken från en åflägsen blänkfyr.

Den unga flickan försökte samla allt
sitt mod, inseende att ett käckt
uppträdande var enda utsikten till
räddning. Fixerande mannen med ett par
kalla, fasta blickar, utropade hon med
befallande stämma: Ni vänder
ögonblicklig enl

— Jaså, hon talar ur den tonen
min sköna. Men jag är inte farlig
»bella mia». Unga signorinor äro
riktigt i min smak. Ni skall inte vara
räddl

— Rädd för er! — Rösten skalf
af hån. — Hvad skulle ni kunna göra
mig? Det skulle roa mig att veta.
Den här roddfärden roar mig inte längre,
hafvet kan jag se mycket bättre i
morgon. Vänd! Har ni förstått?

Vid tämjarens fasta blick sänker ju
vilddjuret sina ögon och lyder
ofrivilligt. Denna man var ett vilddjur,
och genom den viljekraft som lågade
i den försvarslösas ögon måste han lyda.

Långsamt och motvilligt lyftes årorna
och båten vändes. Efter en halftimme,
tillbringad i dödlig ångest, besteg
främlingen ångbåten, sedan några slantar
med afsky slungats åt roddaren.

Länge satt hon i mörkret uppe på
däcket, under det tårarne folio täta
och varma, och gick därpå med en
känsla af trygghet oeh lugn, att
uppsöka sin hytt. Nedkommen, fann hon
till sin obehagliga öfverraskning att
dörren icke kunde låsas inifrån, men
tröstades af uppassaren med löfte att
denne skulle låsa utifrån och stoppa
nyckeln i sin ficka.

— Om det blir eldsvåda i natt,,
glöm då bara inte att jag finns häri

— Därmed är det ingen fara. »Buena
notte» och sof godt!

På sömn var dock icke att tänka.
Därtill hade fantasien blifvit alltför
uppjagad, och timme efter timme
förgick utan att ögonen slötos. Hvarje
det minsta buller kom kallsvetten att
bryta fram, pulsame ått bulta.
Slutligen blef allt tyst, alla ombord hade
gått till hvila. Var det öfverflödigt att
längre hålla vaka? Men nej, hvad var
det? Ett ljud som af sakta årslag.
Det lilla fönstret öppnades varsamt och
med möda återhållande ett rop af fasa
igenkände flickan roddaren.

Denne, som just lagt ned årorna, hade
rest sig upp, beredd att, med ett bloss

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:56:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1900/0645.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free