Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Mecklenburg-Schwerin. Om den unge
prinsen icke tillhör en mäktig stat, så
tillhör han i alla fall ett furstehus med gamla
anor och höga förbindelser. Det
uppgif-ves nämligen ha utgått från obotriternas
furste Niclot, herre till Schwerin och död
1160; och flera af furstehusets prinsessor
ha ingått äktenskap i Preussens och Ryss
lands härskarefamiljer. liksom omvändt
ryska storfurstinnor gift sig med
Mecklen-burgska prinsar. Prins Heinrich är född i
Schwerin den 19 april 1876 och således
fyra år äldre än sin blifvande gemål.
*
Medan Västerås’ stift ännu
Den nye väntar på att erhålla ny
öfver-Kalmar- herde efter ärkebiskop Ekman,
biskopen, har Kalmar stift fått sin biskop
i professor Henry William
Tottie, född i Stockholm den 29 oktober
1856, student i Uppsala 1875 och teologie
kandidat 1883, en tid äfvcn studentkårens
ordförande. Biskop Tottie prästvigdes 1883
och blef 1885 docent i kyrkohistoria samt
1893 professor i pastoralteologi vid Uppsala
universitet, där han äfven vid jubelfästen
samma år kreerades till teologie doktor.
Biskop Tottie har varit särdeles värksam
på missionens område och gjorde i
egenskap af ombud för Svenska kyrkans
missionsstyrelse år 1886 en inspektionsresa till
Natal- och Zululandet. Han har värkat
reformerande på prästbildningen i riket och
utöfvat en flitig skriftställarevärksamhet;
under ett årtionde var han äfven redaktör
för Svenska kyrkans missionstidning och
redigerade 1890—93 Svenska
bibelsällskapets årsberättelser.
Bland under månaden
hä-Dödens dangångna märkes
landshöf-skördar. dingen i Västmanlands län,
Fredrik Ludvig Salomon
Heder sti erna, född den 2 dec. 1828.
Ursprungligen militär, därefter landtbrukare,
invaldes han af Jönköpings landsting till
representant i Första kammaren 1863—77.
Han öfvergick därpå till Andra kammaren
såsom representant för Västerås och Köping
under åren 1888—91. Såsom statsråd och
■chef för civildepartementet ingick han i
grefve Posses ministär och blef efter dennes
fall landshöfding i Västmanlands län.
I New York har den nordamerikanske
statsmannen John Sherman aflidit. Han
tillhörde det republikanska partiets mäst
ledande män och beklädde såsom en sådan
•olika höga statsposter. Han var född 1823.
Åter har en af samtidens stormän på
den vetenskapliga forskningens område
lämnat det jordiska, i det underrättelse
ingått, att den berömde orientalisten, san-
AlSO AI HllOHY M< N.HAHWOW A IONOON \
___________________________________________/
skritkännaren och religionsforskaren
Friedrich Max Miiller, född i Dessau 1823
aflidit den 29 oktober i Oxford efter en kort
tids sjukdom. Max Muller blef student
1841 i Leipzig och blef sedermera i Paris
den store orientalisten Eug£ne Burnoufs
framstående lärjunge. År 1848 bosatte han
sig i Oxford, ursprungligen för att
därstädes göra förarbeten till ett arbete om
Rig-veda, hvilket också utkom under åren 1849
—75 på Ostindiska kompaniets bekostnad.
Han har skrifvit ett stort antal arbeten på
språkforskningens, men i synnerhet på den
jämförande religionsvetenskapens område
och för öfrigt författat en mängd
uppsatser rörande språk, litteratur och religion.
År 1850 blef han lärare och 1859 ordinarie
professor i Oxford i modärna språk och
öfvertog 1868 den nya professuren i
jämförande språkforskning. Max Miiller blef
efter sin öfverflyttning till England
natura-liserad engelsman och skref och
behandlade det engelska språket med mycken
elegans. Han deltog i
orientalistkongressen i Stockholm år 1887 och intog vid denna
ett framstående rum. O. H. D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:56:15 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/varia/1900/0669.html
