Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nådde man i behandlingen af leran
— den keramiska konsten — en
allt högre fullkomnad. I den
moriska keramiken fick man för för*
sta gången fram den metalliska
glansen i färgen, och i vår
tideräknings trettonde århundrade
finna vi på ön Majorca vid
spanska kusten den tennglasyr på
lervarorna, som därefter bli (Vit
känd under namnet majolika.
Den italienska staden Faenza i
provinsen Ravenna, där
tennglasyren dock först ett par
hundra år senare blef känd, blef
äfven platsen för en högtu
pp-drifven keramisk produktion,
senare vidareförd af fransmännen
under namnet fajans. Mera
fullkomnad och i intimare samband
med högre konstutveckling
under den rafaelistiska skolan kom
bruket af keramik i slutet af
sextonde århundradet till
Tyskland och omkringliggande
länder och från denna tid och det
närmaste århundradet därefter
daterar sig den delftiska keramiken, som
har sitt namn efter den nederländska
staden Delft, där den
franskpåvär-kade fajans-industrien nådde en
betydlig utveckling. Man hade redan före
denna tid, särskildt i Tyskland, där
Pa-lissy förde den keramiska konsten
betydligt framåt, börjat införa det
naturalistiska elementet i den konstnärliga
behandlingen af leran, d. v. s. låna
lef-vande djur- och växtmotiv till
behandling. Det var dock först i
ader-tonde århundradet som denna naturligt
närliggande form för konstindustriel
ler-behandling egentligen kom till sin rätt.
Till Sverige nådde keramiken först
i form af holländsk fajanstillvärkning,
och det var de senare så berömda
konstindustriella tillvärkningsplatserna
Rörstrand och Marieberg, som tills
vidare togo denna art af förädling af leran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
