- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 3 (1900) /
758

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det häftigt knackade på den dörrhalfva,
som ännu icke användts till ved, och
in flög Lundströms gamla svärmoder,
som i ifvem tagit stegen nedanför
dörren i 3 skutt.

Sedan hon oombedd stödt sig mot
väggen, flåsade hon:

»Herre du min skapare, ett sådant
elände! Min svärson och hans familj
äro icke mördade utan endast
kolos-förgiftade och ha nu kvicknat till igen.
Hela staden är i uppståndelse».

Nu blef det lif i Holmlock. Han blef
så blek, som om han själf blifvit
mördad, och hväsle:

»Hör nu käring, är ni spritt
spån-gande galen, eller hva’ befalls?»

»Jo, just så står det till», tjöt hon.

»Ah, lugna dig Holmlock, inföll jag
skrattande. »Hon är ju inte vid sunda
vätskor. Vi skulle således ha häktat
en oskyldig, och det tror ni, gemena
lögnerska, att min vän privatdetektiven
kunnat göra sig skyldig till? Nej,
bort detl»

»Men det är sannt lika väl», ropade
den ursinniga gumman, »och till bevis
därpå skall jag upplysa er om, att den
ni häktat för mord icke är någon
annan än — den mördade själfI»

Nu blefvo vi värkligen betänksamma
båda två. Var den mördade mördaren
och mördaren den mördade? Det kunde
då åtminstone förklara den märkvärdiga
likheten mellan dem .... Men . . .?

När nu gumman vidare berättade,
att det vi trott vara knifhugg på »liken»
icke var annat äi\ skrubbsår, som de
ådragit sig, när de medvetslösa af
koloset tumlat omkull, och att den
häktade redan blifvit lössläppt, insågo vi
till vår fasa, att vi häktat den mördade
i stället för mördaren, och att till råga
på allt något mord icke ens blifvit
begånget 1

»Jo, herrame ä’ just ena fina
detektiver!» slutade gumman sitt anförande,

Men då blef Holmlock topp tunnor
rasande och röt till gumman:

»Det är er skull alltihop, ni gemena
markatta! Hvem i all världen har bedt
er komma och berätta om ett sjudubbelt
mord, hvafalls? Jag ska’ ge er för
mord, jag. ...»

Och därmed sparkade han gumman
handlöst ned för stegen och trapporna.

Nu vände sig hans ursinne mot mig,
som han äfven beskylde för att vara
orsaken till hela historien. Och snart
befann äfven jag mig ofrivilligt på
åtskilligt lägre terräng än den hans rum
låg på.

Holmlock Sherles tog efter den betan
ned sin privatdetektivskyllt och fick plats
som vaktmästare vid köpingens
fattighus, där han numera gör sin
detektivtalang fruktbar genom att utforska hvilka
af hjonen det är, som allt emellanåt
söka skaffa sig en extra sockerbit till
morgoncikorian.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:56:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1900/0766.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free