Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ry din foto.
VII» IIAFVKT, SCEN ER STRINDBKRCS »THI. DAMASKES».
se på, men hon var inte en strindbergskt
suggererande kvinna — en sådan måste
ha det ondas makt i kroppen —, hon var
snäll och beskedlig, ett godt barn. Hon
värkade inte öde, och dock skall hon
vara t den okändes» frestande,
hänrif-vande försyn.
Denne själf framställdes af hr Palme,
och man såg tydligt, hvilket varmt
intresse han nedlagt på rollen. Med
subtil individualiseringsförmåga fick han
fram den skräck, den af sig själf och
sina syner förföljde brottas med. Det
var ingen teaterfigur, som gick där
omkring och kramade fram sina smärtor
för att braska med dem, det var en
sargad, söndersliten människa, som man
måste tro på och hålla af, till och med
i vansinnet. Med ett ord, »den okände*
vann vårt medlidande, och man tyckte
sig känna kårar af kallsvett vid
åsynen af denne sömnlöse jagare efter
tillvarons hemligheter. Det var det finaste,
skådespelaren kunde ge, och därför får
han deras tack, som älska det säreget
vågsamma.
I allmänhet hade de spelande gått
till värket med den andakt, man är
skyldig en tårad själf bekännelse som
denna. Fru Dorsch, hrr Hansson och
Envall voro hvar på sitt håll
tillfredsställande. Särskildt värkade fru Dorsch
strindbergsk genom den skrämselklang,
hon inlade i rösten, och den skeptiska
betoning, hon gaf åt »moderns»
stickande repliker.
Fredrik Nyeattder.
VÅRA FOLKTEATRAR.
Vi ha två. Den ena, den större och
anspråksfullare, är Olympia, där man ger
operetter, utstyrselstycken och folkpjäser
af äldre datum. Direktör Selander tycks
ha beslutit sig för att visa så litet nytt
som möjligt, men rättvist må erkännas,
att han sätter upp sina stycken med
smak och frikostighet.
Senast väckte »Jorden rundt»
publikens belåtenhet. Intet var i dekorativ
väg sparadt för att göra det gamla
Jules Verneska äfventyret njutbart för
modärnt kritiska ögon. Inför den naivt
fantasirikt berättade historien känner
man vördnad för en föregående
generations anspråkslöshet i teaterväg. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
