- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 4 (1901) /
372

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sedan början af 1880 talet arbeten af
fru Cecilia Bååth-Hölmbergs pänna
lämnat prässen, och direktör Holmberg
har genom föredrag i Sverige och
grannlanden, genom artiklar i tidningar och
tidskrifter, genom utgifvandet af
sångböcker och särskildt genom de båda
serierna »Folkliga föredrag» och »Från
skolsalen, alltid trogen sig själf,
vär-kat för hvad han ansett vara sin
speciella kallelse, nämligen »att häfda och
i folkliga och konkreta former ge
uttryck för de ädlare lifsbehofven».

Ända sedan det första
folkhögskol-mötet i Jönköping 1878 har Teodor
Holmberg ansetts som en af denna
skolas märkesmän, och ofta har hans
namn förekommit bland inbjudarne till
svenska och nordiska folkhögskolmöten.

Från grannlanden såväl som från

Tyskland, Turingen, Schweiz och
Österrike ha de båda makarna hemfört nya
fruktbärande intryck och idéer, och
sedan Tärna i vårt land blifvit en icke
obetydlig kulturhärd, får denna skola
ideligen mottaga gäster af skilda nationer.

Med in- och utländska män och
kvinnor inom politikens, vetenskapens
och konstens områden stå de äfven i
liflig förbindelse. I vida kretsar följes
också helt visst med intresse den
midsommarfäst, som i år med anledning
af skolans 25-åriga tillvaro kommer
att firas.

Fästens timmar äro snart svunna,
sångens sista toner ha förklingat, och
i stället höras ur skogarna rundt
omkring trastarnas vemodsfulla drillar,
men det »lefve Tärna folkhögskolan,
som i högtidsstunden höjts, dör icke.

KRITIKENS DOMSRÄTT ELLER TÖRS MAN
KRITISERA? *

ÖPPET BREF TILL ALBERT ENGSTRÖM FRÅN



Käre vän!

Det har ju nyss varit prässens vecka.
Då kanske man kan få behandla ämnet
kritik äfven i en tidskrift och påräkna
allmänhetens uppmärksamhet. Din
uppsats, din mycket allvarliga uppsats i
Strix: »Till konstkriticin har satt mig
myror i hufvudet. Ämnet har så ofta
legat mig i tankarna. Tro mig, om man
är kritiker själf, blir man i någon mån
ändå m.era beröfvad modet, om man
tror sig vara missförstådd, blott därför
att man tillhör släktet kritici och
kanske betraktad blott som en litterär
spögubbe, som stör församlingens andakt.

Förstå mig rätt, du hyggligaste af

ironiker I Egentligen borde jag ej alls
uppträda mot dig, eftersom jag tycker,
att du har rätt i det allra mesta, och
i det väsentliga, och eftersom jag
tycker, att det värkligen borde finnas
någon slags munkorgslag mot gläfsande
kritiska valpar. Jag skulle nästan vilja
affordra dig ett löfte, att du ville
symboliskt afbilda i nästa nummer af
Strix’ detta hundvalpsyngel. En
munkorgslag alltså mot hänsynslös och
anspråksfull kritik! Jag anser, att du
har rätt i, att individualitet består i
att ha förkärlek för en viss pänsel, en
viss metod, en viss, — sit venia verbo ! —
»individuellska», personlighetsdraget, en

Med anledning af en artikel i Strix för 18 april.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:57:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1901/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free