Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ter där man fortast förtjänade
pengar.
Fastighetsägarne resonerade:
— Vi kunna ej breda ut oss,
följaktligen måste vi gå uppåt.
I New York äro enstaka acres nu värda
mera än 7 millioner dollars. Mark af
detta värde, bebyggd med hus af vanlig
höjd, skulle ej betala sig. Och ännu en
gång vardt slutledningen oomkullkastlig:
— Uppåt måste vi!
Dessutom hade
ingeniörs-skickligheten och de olika
procedurerna vid
stålkonstruktioner gått framåt med
jättesteg. Stålet var jämförelsevis
billigt, och en luftig
skelettstomme kostade mindre,
samtidigt med att den kräfde
mindre utrymme än ofantliga
tegelmurar. Och sist, men
ingalunda oviktigast — de
moderna hissinrättningarna
hade uppfunnits.
Ty om elevatorn har gjort
skyskraparen till en
möjlighet, så har skyskraparen i
ej mindre grad utvecklat
elevatorn. Båda hafva samtidigt
ryckt uppåt, och båda tyckas
hafva kommit ganska nära
sin fulländning.
Byggandet af en modern
skyskrapare är en
vidtomfat-tande uppgift, full af svåra
problem, ännu svårare till
och med än de som
uppställa sig beträffande ett stort
ångfartyg, en stor bro eller
en järnvägslinie. Arkitekten,
som vet huru långt upp
byggnaden får gå upp i höjden,
måste med ledning af
grundens naturliga beskaffenhet
afgöra huru långt byggnaden
måste gå nedåt djupet.
I New York hafva många
af de största byggnaderna
så djup grund att de hvila
på fasta klippan, sjuttio fot under jordytan,
och under gatan finnas två eller tre
våningar, medan tjugu till trettio resa sig
ofvan-för densamma. I Chicago hvila alla de
största byggnaderna på något, som man
tämligen riktigt skulle kunna kalla flottar.
I själfva verket är ju också Chicago en
flytande stad — flytande på en bädd af
mjuk sand och gyttja. Dessa flottar
utgöras af väldiga timmerstockar, som pålas
rakt ned eller, i andra fall af stålskenor
eller stålbalkar, som läggas i kors öfver
hvarandra och fyllas med cement ända
tills de bilda en väldig, solid häll af järn
och sten.
Såsom det ju är skäl att vänta luta dessa
»båtar» ofta litet åt sidan hvadan många
af de största skyskraparne påminna något
om det lutande tornet i Pisa, ehuru de
ej afvika från den vertikala riktningen så
starkt att de blifva på minsta sätt farliga.
Alla stora byggnader antagas förr eller
senare skola sätta sig, och det
hufvudsak-liga sträfvandet går ut på att alltigenom
göra denna sättning likformig. Alla de
stora byggnader i Newyork, som hvila på
ett underlag af fin våt sand, hafva satt sig
från en fjärdedels till nio sextondedels tum.
Marquette byggningen i Chicago och St.
Paul-byggningen i New York — hafva åt
gärder vidtagna vid basen af sina pelare
för att lyfta dem med starkt hydrauliskt
tryck och inskjuta en stålpackning, för den
händelse att de skulle sätta sig alltför
mycket.
Af det nu anförda ser man huru svårt
och ömtåligt det problem är, som möter
DEN 20 AUGUSTI: ELEVA VÅNINGAR HÖG.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
