- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 5 (1902) /
137

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Arg. V. Mars 1902. N:o 3.

ILLUSTRERAD MÅNADSSKRIFT.

SOUZA.

Hör marschen mot kanonerna
i knuten energi, —
hör drunknande i tonerna
hvar bön, hvar suck, hvart skri!
Och känn, hur feberrusande
din puls i trummans takt, —
hur brusande och tjusande
den fick dig i sin makt!

Ej marsch emot kanonerna,
ej marsch i krigarled
vid klang af hemlandstonerna:
"Ditt hemland följer med."

Ej marsch, där äran vinkar dig,
ej marsch i kronans rock,
men ve, om du försinkar dig:
“Marschera skall du dock!"

Hör marschen mot maskinerna,
du själf är en maskin,
regerad af rekinerna
och köpt af industrin,
rangerad in bland trålarna,
de stora och de små,
och jagad tätt i hälarna
af general Gå-på.

Du är en rock bland rockarna,
ett plus till en miljon,
och går du blindt med flockarna,
nog tar du din bastion.

Men, knekt, som vann bataljerna,
med segern sjönk din vikt:
hvi slösa med medaljerna,
när "mohren gjort sin plikt"?

1 marschen mot maskinerna
jag hör en melodi:

“Gör front emot sekinerna
och bryt din bana fri.

Du nummer utan känsel, du,
du mat för gam och falk,
se, göms ej i din ränsel, du,
en staf af en marskalk?

Hör marschen mot kanonerna
i knuten energi —
där ligger mer i tonerna
än flockens melodi.

Det veka och det böjliga
i stålad stramhet spänns, —
det vet, det räckbart möjliga
är utan lag och gräns.

Det eggas som ett brusande
af vårens andedräkt,
när floden kommer rusande,
sen isens band han bräckt,
bland tufvorna och enarna
och lyfter trögt sin kam
och sköljer öfver stenarna:
“Ni ser, jag måste fram."

K. G. Ossian-Nilsson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:58:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1902/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free