- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 5 (1902) /
187

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Under vintern 1882 nådde oron i
Studentföreningen, den tidens enda
representant för den danska
studentvärlden, sin höjdpunkt.
Oppositionspartiet hånades och trakasserades på
alla sätt, alla dess förslag föllo vid
omröstningen. De af tidens brännande
frågor, som lifligast upptogo de ungas
tankar, fingo icke ens behandlas i
diskussion, blott karnevalsskämt, vis-sång
och alkohol dyrkades med fanatism.
Idealet var den »äkta studentandan»,
representerad af studenter, som kunde
säga kvickheter, hålla roliga tal och
skrifva gammalmodiga spex.

Efter ändlösa debatter lyckades
oppositionen slutligen förmå styrelsen —
Senioratet — att inbjuda d:r Georg
Brandes, som för de unga stod som
den nya tidens representant, men
samtidigt förbjöd Senioratet honom att
deltaga i den påföljande gemensamma
festligheten. Han måste alltså efter
föredraget, som handlade om Henrik
Ibsen, lämna föreningen, och med
honom följde stora skaror till en
närbelägen lokal, där ett samkväm vidtog,
oförgätligt för alla deltagarna särskildt
af den anledningen, att de flesta af
de unga här för första och sista
gången sågo J. P. Jakobsens fina, ädla
drag, stämplade af sjukdomen, och
hörde honom med svag röst frambära
ett tack för den skål, som blifvit
ut-bragt för honom. — — —

Trakasserierna i Studentföreningen
fortsatte emellertid med oförminskad
liflighet. De unga önskade att få
tidens estetiska, sociala och litterära
spörsmål fram till debatt, de gamle
önskade sjunga sina sånger i fred,
dricka sin punsch i ro — deras
nerver tålde icke vid alla dessa nya
idéer 1 Kampens bitterhet steg å ömse
håll, bågen spändes allt stramare.

»Där var stormigt jubel i de ungas
själar, och där var tro på stora
tankestjärnors ljus, och de voro fulla af
hopp, medan hänförelsen bar dem som
på örnvingar, och deras hjärta vardt

stort af tusen mod», skrifver J. P.
Jakobsen i Niels Lyhne.

Ändtligen skedde den definitiva
brytningen, den 2 maj 1882, i det 67
äldre och yngre studenter för alltid
lämnade Studentföreningen, och samma
afton stiftades Studentersamfundet.

Kring dessa 67 samlades snart en
hel skara likasinnad ungdom, och
redan den 1 oktober 1882 hade
medlemsantalet stigit till 500, ett antal,
som blott på de sista åren blifvit
öf-verskridet.

Efter åtskilligt besvär lyckades man
skaffa en lokal på en liten sidogata.
Mörk och dyster var uppgången, mörka
voro rummen, och trång var utsikten
mot de grå och smutsiga nabohusen,
men trots detta låg det en
egendomlig hemtrefnadens anda öfver den
gamla våningen vid Badstuestræde. Det
var lågt till loftet, som, gulnadt af
tid och tobaksrök, hängde tungt öfver
stora salen, men orden fingo ändå
alltid en särskild klang, när de slogo
mot loft och väggar, en stundom
skrämmande, mörk ton, som björnens
brum-ningar i idet.

Rundt kring väggarne hängde
porträtt af de män vi beundrade: Darwin,
Gambetta, Ibsen, J. P. Jakobsen, och
mellan dem härliga fotografier efter
italiensk konst.

Sofforna voro hårda och kantiga,
pianot missbrukadt och förstämdt, men
i dessa soffor ha alla de män setat,
som kommit att betyda något för
danskt andligt lif och meddelat
hvarandra sina förhoppningar om den
guldålder, som dock en gång måste
upprinna öfver Danmark, och till tonerna
från detta piano ha unga strupar åter
och åter sjungit: »Nya tider, nya
tankar», den sång Drachmann skref till
det första samkvämet och som då
upphöjdes till rang och värdighet af
Studentersamfundets kampsång.

Det låg i de dagarna öfver de unga
studenterna en lyftningens anda, en
djärfhet att gå på, ett Chimborazzo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:58:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1902/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free