Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gräfts efter den stora Roeskilder- och
Lun-dabispen Absalons anvisning, när han
grundlade borgen och staden som snart blef
Danmarks hufvudstad. Brunnen utgjorde
slottets medelpunkt, slottet stadens, och
sålunda kan den förra betraktas såsom
utgångspunkten för Köpenhamns hela lif.
Så är åtminstone den åsikt, som med värme
förfäktas af kandidaten Berner, en af
berättelsens hufvudpersoner, hvilken helt går
upp i det gamit’ Köpenhamn och dess
minnen. Det är föt öfrigt midt upp i det nya
Köpenhamn som berättelsen rör sig och
behandlar motsättnmgar, till och med
konflikter, mellan äldre och yngre
uppfattningar, lifs- och konståskådningar. Det är
uppenbart, att förf. själf står öfvervägande
på den förra sidan; i det afseendet är han
således icke »modern». Måhända icke
heller alldeles i själfva sin stil, som icke alls
lägger an på tillspetsad koncentration och
hvari de långa resonnemangerna torde,
isynnerhet i början, falla sig nog utdragna för
den som söker blott en lätt
förströelselektyr. — Men trots detta skall ingen, som
ej alldeles försvurit sig åt ett parti-pris,
kunna undgå att sätta värde på den pietet,
som i förf:s hela framställning röjer sig för
»den gamla goda tiden» i hvad den
verkligen ägde vackert och godt, — så mycket
hellre som han med godmodig satir
behandlar dess svagheter. För min del tillåter
jag mig att vara ganska betagen i denna
bok, hvars öfverflyttande till svenskan jag
betraktar som en vinst för vår litteratur.
(Alb. Bonniers förl.)
I detta sammanhang härmed skulle jag
vilja säga ett par ord om öfversättningar
från de danska och norska författarne.
Man hör ofta ogillas att sådana
öfversättningar utgifvas, och’det förmenas att detta
skadar den ömsesidiga litterära
gemenskapen. Jag tror tvärtom. Naturligtvis
skän-kes den, som fullkomligt behärskar
systerspråken, ett mycket större nöje och
intellektuell valuta genom att läsa originalen.
Men huru många är det väl som befinna
sig i detta språkstudiets höga stadium, —
ty ett verkligt studium, och detta ganska
långt drifvet, erfordras för att fullständigt
undgå de snaror — man må väl säga så
— hvilka just halflikheten hos dessa språk
med vårt eget utlägga för förståelsen. Enär
det åter vore en verklig andlig förlust för
den bildade allmänheten i vårt land att gå
miste om det myckna goda, som
öfversättningar af vald dansk och norsk litteratur
tillföra oss, kan jag ej annat än finna, att
man bör hålla förläggaren räkning för den
uppmärksamhet de rikta åt detta håll
—-välförståendes med vederbörlig
auktorisa-tion af originalförfattarne.
Jag hade anledning att här ofvan nämna
Zola. Märkvärdigt nog har ej förr än nu
hos oss utgifvits en öfversättning af hans
»Le Réve», hvilken dock utkom i original
redan 1889. — »Drömmen» har den
märkligheten att tillsammans med den elfva år
tidigare utgifna »Une page damour» (på
svenska, »Ett blad ur kärlekens bok»)
utgöra det enda Emil Zola skrifvit
åtminstone under sin mest populära
verksamhetsperiod, således före processen och
»affären», som kan sägas vara kemiskt rent
från sjukligt-cyniska och rent af
snuskiga erotikscener. — Man må gärna tala
huru berömmande som helst om de
oförnekliga egenskaper, hvilka göra Zola till
den naturalistiska riktningens öfverstepräst
i litteraturen, och lika oförnekligt är att
äfven på just sådana blad som de antydda
anträffas drag, som endast en mästarehand
kan frambringa. Vi skola nu icke
disputera med beundrarne af hans verk »i tjockt
och tunnt» om hans skriftställareskaps
Idealiska (!!) karaktär, men jag vill blott
framhålla det märkliga uti. att han, midt
emellan två sådana typiska prof af hans längst
drifna fanatism för det otäcka som »La
Terre» och »La Béte humaine», kunnat
skrifva den skära, fina och förtjusande idyll
som »Drömmen» är. Den hör också icke
med till Rougon-Macquart-serien utan skrefs
för den bekanta stora veckotidningen
»rillustration». — Öfversättningen är ju
mycket god, men det är eget att se huru
missförstånd om en särskild terms rätta
betydelse kan göra en mening obegriplig.
Hvad skall läsaren tänka om en viss
»bröl-lopskorg», som omtalas? »La corbeille de
mariage» betyder samtliga de presenter
som af brudgummen samt släkt och
vänner tillsändas bruden med anledning af
giftermålet, motsvarande förlofnings- och
lysningspresenterna hos oss. (Gebers förl.)
« * *
Aktiebolaget Ljus har utsändt en af hr
Ernst Lundqvist utförd öfversättning af den
nu åldrige tyska författaren Theodor
Fontanes rätt omfattande roman »Effi Briest»,
ett utan tvifvel mycket beaktansvärdt
arbete, skrifvet kanske med nog stor
germa-nisk bredd men verkligen fängslande
intresset, ju längre man kommer in i
berättelsen. Denna rör sig omkring en ung
flicka, nästan ett barn, som bortgiftes med
en mycket äldre, men dock med all sin
embetsmannakorrekthet ganska älskvärd
och behaglig man. Skildringen af den
lilla plats långt bort i Pommern, där hr
landtrådet von Innstetten och hans unga
maka äro nödgade att lefva i afvaktan på
hans högre befordran, äger en påfallande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
