Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för den bekantskap, han här låter dem
göra med en annan sida af Richard
Wag-ners genius, hans skriftställareskap.
Wagner förer nämligen i rent formellt hänseende,
så mycket han än själf förhånar
»kvickheten» i konst (läs t. ex. uppsatsen »Om
diktning och komposition») själf en alldeles
ovanligt kvick penna, som det är ytterst
nöjsamt att följa. — Utgifningen har skett
raskt, så att det 4:de häftet, som afslutar
urvalet, är snart att vänta.
* * *
Jag förbigår denna gång de åtskilliga
häftesvis utkommande arbeten, hvilka äro
under utgifning, men vill ännu en gång
påpeka det synnerligt storartade verket
»Det XIX århundradet i Ord och Bild»,
som nyss afslutats och på hvars värdiga
utförande författaren, hr O. H. Dumrath
och förläggaren hr Hugo Geber täflat om
att nedlägga det kunskapsrika arbetets
möda och den illustrativa utstyrselns
däremot svarande rikedom och urval. — Det
är fägnesamt att erfara, att allmänheten
visat sig härpå sätta pris.
* * *
Likasom man ibland nu åter, likasom
många gånger förr, har framkastat frågan:
»är vår tid poetisk?» så har man ock hört
spörjas: »är vår tid öfvervägande
materialistisk?» — Det säkraste svaret på bägge
dessa frågor lära väl vara: det beror på,
huru man tager det!
Ett lika kraftigt som vidlyftigt inlägg i
den senare frågan har lämnats af en
pseudonym författare, som kallar sig Lazarus
och hvilken i en hel följd af volymer (jag
tror 6) har skildrat »Svenska Millionärer».
Det gifves i denna samling af minnen och
anteckningar en alldeles förvånande mängd
faktiska upplysningar om ursprunget till
och fortväxten af de millionförmögenheter,
som finnas samlade på enskilda händer i
»det fattiga Sverige». Från både
stats-och privatekonomisk synpunkt måste det
ju anses fröjdefullt att se millionärernas
—-och millionernas — antal vara så
oförvän-tadt stort, och jag tänker mig, att det
riktigt vattnas i munnen på mången fattig
Job att bara läsa därom! Dock finnes det
synpunkter, som göra det glädjande i
sakförhållandet en smula dubiöst; det spåras
icke så litet slagg bland guldet.
Men hur var det kejsar Vespasianus
svarade sin son Titus, när denne snobbigt
rynkade på näsan åt sin höge herr faders
föga kejserliga geschäft med
latrin-entreprenaden i Rom? — Han höll ett guldstycke
framför den unge prinsens näsa och sporde:
»luktar detta?t
Renholm.
AUGUSTE SABATIER:
BIBELKRITIKEN OCH RELIGIONSHISTORIEN
(»I VÅR TIDS LIFSFRÅGOR»,
SKRIFTSERIE UTGIFVEN AF
SYDNEY ALRUTZ, N:0 XX).
STOCKHOLM, I DISTR. HOS FR.
SKOGLUND.;
Auguste Sabatiers bortgång var en stor
och smärtsam förlust icke blott for den
teologiska fakulteten i Sorbonne, hvars
ojämförligt förnämsta prydnad han var,
utan för hela den nutida
protestantiskt-teologiska vetenskapen, som i honom
räknade en af sina allra mest betydande
id-kare. Erkänd som Frankrikes efter Calvin
störste teolog, var han en af
märkesmännen i det teologiska nydaningsarbete, som
sedan decennier tillbaka pågår och som
afser att bringa den kyrkliga vetenskapen
i samklang med den samtida
kulturutvecklingen, att med bevarande af den kristna
religionens förblifvande sanningsinnehåll
stöpa det i nya former, som svara mot det
moderna medvetandet och tänkandet. Vida
föll därför sorgen och saknaden, när
underrättelsen kom, att mannen med det
varma hjärtat, det friska trossinnet, den
fria forskningsanden, den skarpa tanken
och det spirituella framställningssättet,
»den idealiske protestanten», såsom en
minnestecknare träffande kallat honom, för
alltid lagt ifrån sig den penna, som skänkt
vetenskapen så många gedigna bidrag och
därigenom i hög grad befordrat dess
framåtskridande.
Till de senaste alstren af hans idoga
penna hör den öfversiktliga framställning
af »Bibelkritiken och religionshistorien»,
som han föredrog vid den
religionshisto-riska kongressen i Paris 1900 och som i
auktoriserad öfversättning från det franska
manuskriptet jämte utdrag ur en
minnesteckning öfver Sabatier af pastor Emile
Roberty meddelas i n:r 20 af den
förtjänstfulla skriftserien »I vår tids
lifs-frågor».
Förf. uppdelar sitt ämne i tvenne
huf-vudafdelningar. I den första af dessa
redogör han för metodens historia inom
bibel-forskningen. Han skiljer här mellan fyra
perioder, som delvis löpa vid sidan af
hvarandra: den dogmatiska, den filologiska,
den rationalistiska och den historiska.
Af dessa olika metoder är den sistnämnda,
som bildade sig mellan 1830 och 1850 den
enda vetenskapligt hållbara. De män, som
framför andra ha förtjänsten af att ha
grundat och för alltid infört denna, äro Reuss,
Graf och Kuenen med afseende på den
hebreiska samt Baur med hänsyn till den
första kristna litteraturen. Det utmärkande
för den historiska kritiken är, att den söker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
