Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och berättelsen »På steppen» återger
en verklighetsepisod, då förf. i slang
med två andra uthungrade olycksfåglar
bestulo en stackars sjuk bonde, som
till på köpet blef rånad och strypt.
Det är idel skuggsidor af lifvet, som
Gorki behandlar i sitt ljusa manér
— sällsamma figurer som i all sin
usel-het och förnedring snarare väcka vår
undran och ett visst estetiskt intresse
än afsky eller medlidande. Ypperlig
är i detta afseende den glänsande
berättelsen » Tjelkasj», historien om
lu-rendrejaren, som lockar en oerfaren,
fattig bondpojke till en nattlig
expedition, men själf därvid rånas af den
unge medhjälparen, hvilkens rofgiriga
instinkter vaknat vid anblicken af så
många stora sedlar, som med ett tag
skulle kunna göra honom till
välbeställd gårdsägare. Storartad är scenen
vid hafsstranden, då bonden i
ruelse ber Tjelkasj om förlåtelse, utan
att därför återlämna syndapengarna.
Men Tjelkasj, som själf en gång varit
bondpojke, greps af afsky och förakt
för den snikne trälen: »Hvad har jag
att förlåta? I dag är det din tur — i
morgon min». Så skildes de åt,
sargade och hätska, och »på den ödsliga
stranden af hafvet fanns intet kvar,
som minde om det lilla drama, som
utspelats mellan två människor.»
Lika sällsamma äro Gorkis
kvinnotyper. Betecknande är i detta
afseende »Malva», den grönögda
bond-tjuserskan, »hvars själ- kommit in i en
orätt kropp» och som med sitt
koketteri väcker split mellan far och son,
båda betagna i denna landtliga Hedda
Gabler; den synnerligt fint skrifna
berättelsen är en motsats till den
något uttänjda » Varenjka Olesova», den
naturliga, ofördärfvade kvinnan, som
med brutal vrede afvisar en lärd
docents något plumpa kärleksförklaring,
då han öfverraskar henne vid badet.
Gripande är ock skissen »På flotten» : i
aktern klagar en sjuklig ung bonde för
sin kamrat öfver sitt sorgliga äkten-
skap ; men framme i förn står hans ro
buste far och smeker hans nöjeslystn;
hustru. Fadern känner visserligen nå
got samvetskval, men hon kväfver dem
och båda bedja fromt: »måtte han fi
dö snart, den stackarn!» . . .
Det är emellertid ett för Gorki
likasom för slaviska författare öfvei
hufvud, betecknande drag, att han kai
framställa äfven vidriga scener med ei
viss diskretion, och där råa glåpori
förekomma, mildras de genom den hu
moristiska tonen. »Boles» heter en ful
åt prostitutionen hemfallen kvinna, sou
skrifver ömma kärleksbref åt en låtsai
älskare för att i fantasien få njuta a
verklig kärlek, och den grofva, dumm;
Aksinja i skissen »Vackra Vasjka»
en kvinna i samma fördömelse, föi
barmar sig öfver sin bödel, den bru
tale portvakten Vasjka, då denne lig
ger hjälplös med brutet ben, ett offe
för alla de andra kvinnornas smädel
ser och hån. Finast är väl psykolo
gien i den rörande berättelsen »Tju
gusex och en» — ett minne från Goi
kis bittra släp i bageriet. Jämte tjugu
fem andra »arrestanter» var han in
spärrad i den usla källaren, där dera
enda förströelse var att titta på ei
vänlig, ärbar flicka Tanja, som dag
ligen kom för att köpa bröd. All
tjugusex fattade en nästan svärmisk hän
gifvenhet för denna oåtkomliga kvinn
liga uppenbarelse och bevakade henn
med svartsjuk ömhet. En gång ertap
pade de henne dock vid ett kärleks
möte med en skräflande soldat och öfvei
öste henne med råa skymford, som or
hon varit dem otrogen. Men hon bar
tittade på dem, sade lugnt: »Olycklig
arrestanter!» och gick med ett grol
tillmäle. »Solen höll sig fortfarand
borta från det underjordiska bageriel
och vackra Tanja blef aldrig mer synlig.
Denna skiss är kanske det finaste
som flutit ur Gorkis penna. Och bak
om den enkla skildringen känner lä
saren författarens eget varma hjärt;
med dess djupa medlidande, med dei
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
