- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 5 (1902) /
238

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

häraf skjutes regnbågshinnan framåt
och lägger sig tätt intill hornhinnan, i
hvilket läge den förblifver, tills
hornhinnans sår bliivit läkt och den främre
ögonkammarens vätska nybildats, då
regnbågshinnan genom samma vätska
åter aflägsnas från hornhinnan och
intager sitt ursprungliga läge. Redan
denna förskjutning af regnbågshinnan
måste anses inverka skadligt på en
så subtil, fin och med så talrika
blodkärl försedd hinna, som iris ju är.
En noggrann undersökning af samma
hinna efter linsextraktionen ger äfven,
såsom Fischel påpekat, vid handen
slitningar och veckningar af skilda slag.
Regnbågshinnans pupillarrand skall
också afgjordt skadas vid linsens
utpressning ur ögat då linsen passerar
pupillen. Det kan således uppstå
mångfaldiga skador af rengbågshinnan vid
det ifrågavarande operativa ingreppet,
hvilka skador väl kunna anses utgöra
de för den ifrågavarande
regenerationen utlösande momenten. Det är i
detta hänseende äfven af stor betydelse
att framhålla, att Fischel genom direkt
anbragt retning och skada på ögats
näthinna, och blott å det sålunda
al-tererade stället, lyckats framkalla en
omvandling af näthinneceller till för
ögats lins karaktäristiska trådliknande
celler. Följde en sådan skada på flera
ställen af näthinnan, så blef resultatet
äfven bildningen af icke en utan flera
linsliknande differentieringar —
förhållanden, som ju i betydlig grad
erinra om de Barfurthska experimenten
i och för framkallandet af
superregenerativa produkter. Det kan i detta
sammanhang vara af intresse att erinra
äfven därom, att den framstående, men
tyvärr af döden allt för tidigt
bortryckte embryologen Born gjort en
iakttagelse, som tyckes häntyda på, att de
cellblad, som under ögats utveckling
bilda anlaget till ögats näthirina och
den del af hudens cellager, hvarur ögats
lins framgår, utgöra »äquipotentiella
system», synas kunna under vissa be-

tingelser vara utgångspunkten för
utvecklingen af likartade bildningar. Born
har nämligen lyckats att ur ögats
nät-hinneanlag hos ett i utveckling stadt
öga framkalla bildningar, som voro
påfallande lika små ögonlinser.

Betydelsen af dessa sist nämnda
observationer i och för klarläggandet af
linsregenerationens egentliga natur
torde framträda så mycket större för dem
som äga kännedom om att de cellblad,
som utkläda regnbågshinnans djupa yta
och som efter hvad vi förut hört, bilda
utgångspunkten för linsregenerationen,
i själfva verket utgöra randdelen af det
bägarliknande anlaget till ögats näthinna.

Vi hafva i det föregående lärt
känna det sällsamma förhållandet vid
hvar-je regenerations inträde, att de
respektive cellerna under oafbruten förökning
först undergå en tillbakagående
omvandling, antaga en mer embryonal
karaktär, innan de börja utveckla sig
i den ifrågavarande riktningen. Vi
hafva ock i det föregående med
afse-ende på linsregenerationen hört talas
om liknande inledande förändringar
hos regnbågshinnans celler, i det att
dessa afgåfvo sitt pigment och antogo
mera primitiva karaktärer. De nämnda
förhållandena, äfvensom andra här ej
relaterade, tyckas göra Fischels
uppfattning tämligen berättigad, att
linsregenerationen i själfva verket är att i
principiellt hänseende ställa i jämnbredd
med andra regenerationer, om det
också måste medgifvas, att densamma i
mer än ett afseende erbjuder alldeles
speciella karaktärer.

»Allt som uppstår, förutsätter något,
hvarpå det bör följa enligt en regel»,
säger den store filosofen Kant: och vi
ha nu att såsom den viktigaste frågan
vid utforskandet af de djupare
orsakerna och betingelserna för ett gifvet
utvecklingsfenomen framställa denna:
i huru hög grad beror den iakttagna
förändringen af ett organ eller en
väf-nad af hvad Roux kallar själfdiffcren-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:58:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1902/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free