- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 5 (1902) /
285

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MAXIM GORKI.

EN LITTERÄR STUDIE. Af ALFRED JENSEN.
II. (Forts. o. slut.)

Är det icke som en konstnärlig
om-skrifning af själfva Nietzsche i
dårhuset, och klingar det icke äkta
Nietz-scheanskt, då skolläraren grubblar öfver,
om det är moraliskt eller omoraliskt
att döda en obotligt sjuk? Han
stannar vid det första, ty »i hvilket fall
som helst är det starkt, och därför
är det också moraliskt och bra gjordt.»
Detta »öfvermänskliga», som efter
Nietz-sches förebild tydligt framträdt i den
nyaste ryska, polska och till och med
bulgariska vitterheten, finnes hos
Gor-kis flesta hjältar, och många andra
Nietzscheanska likhetsdrag kunna
påvisas. Den borne aristokratens »Wille
zur Macht» röjer sig i den ypperligt
tecknade Artem, den hänsynslöse, starke
och njutningslystne ariern, i motsats
mot den stackars förkrympte semiten
Kain. Tjelkasj, den kallblodige
luren-drejaren, har inom sig något af
»Jen-seits von Gut und Böse.» Egoismens
rätt framhålles i berättelsen »Min
reskamrat» om den afsigkomne
tjerkessi-ske furstesonen, som under vandring
från Odessa till Tiflis fick all möjlig
hjälp af Gorki, men lönade honom
med svart otack. Men — säger
Gorki med en viss sympati om honom
— »han var stark, ty han var själf
sin egen lag. Han förstod att vara
sig själf trogen, och därför tilltvang han
sig min aktning.» Denna
»Sclavenmo-ral» gisslas äfven i de obetydliga
skisserna »Jemeljan Piljaj» och »Historien
om silfversfännet», där ärlighet och
hjälpsamhet lönas med några vackra
ord och bibelspråk, som ej kosta
gifva-ren något och ej mätta en hungrig
mage. Nietzsches »Einsamkeitslehre»

har en viss motsvarighet hos Konovalov,
som svärmar för Robinsons obebodda
ö, där man i frihet får njuta af
himmel och haf, eller hos Malva, som
ibland gripes af längtan att ro långt
ut i hafvet hvart som helst, bara hon
slipper människorna. Slutligen finns
hos Gorki något af Nietzsches
uppfattning af kvinnan såsom »en vacker,
men farlig leksak»; sådana karaktärer
äro Gamla Izergil, den romantiska
äfventyrerskan i Bessarabien, Malva
den koketterande och intrigerande
sensuella bondflickan eller den
samvetslösa unga hustrun Marja i ■»På flotten».
Och i verklighetsskissen »En gång få
hösten» säger förf. på tal om sin första
älskarinna: »Goda idéer besöka sällan
kvinnans hufvud.»

Har Gorki läst Nietzsche? Troligen
har han gjort en flyktig, direkt eller
indirekt bekantskap med den snillrike
tyske skalden-tänkaren, likasom han
hört en smula om Schopenhauer, och
med avtodidaktens vetgirighet har han
fäst sig vid vissa slagord, som
instinktivt behagat honom. Men om någon
egentlig imitation eller påverkan kan
det ej vara tal — därtill är Gorki
för mycket originell skald och för olärd.
Han är en rustik, halft poetisk, halft
löjlig motbild till den germanske
filosofen, en Nietzsche i rysk arbetsblus
och storstöflar med slavens veka
känslighet, den moskovitiske bondens naiva
läslust samt något af den
nizjegorod-ske bulgarens knipsluga behändighet
och tartarens praktiska godmodighet.
Snarare kunde man påstå, att Gorki
har någon likhet med Lermontov eller
med Dostojevski, hvilkens »Raskolni-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:27:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varia/1902/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free