Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA HERRESÄTEN.
KRAPPERUP.
Af E. D. G.
T allmänhet har man i norra och
mel-lersta Sverige vant sig vid att
betrakta Skånes natur såsom uteslutande
slättlandets och den gängse
föreställningen därom är att denna provins mer
eller mindre liknar en enda jättestor
pannkaka. — Det är dock få
landskap i Sverige som inom sina gränser
förena så vidt skilda slag af natur som
Skåne och ehuru den traditionella
slätten med sina böljande sädesfält,
kyrkor och byar strödda vida omkring, så
långt ögat når, kanske är det mest
förhärskande draget i en karaktäristik
öfver Skåne så gömmei; dock den
nyckfulla naturen på öfverraskningar i
rikaste mått hvart man än styr kosan i
denna vår sydligaste provins. Trakten
kring staden Helsingborg erbjuder
ingen större naturskönhet än den som
det härliga sundet förmår skänka,
sundet med sina hundratals seglare, det
danska landet med Kroneborgs gamla
slott och de skiftande dagrar och
färger i luft och på land som hafvets
närhet ensam förmår skänka. För
öf-rigt breder landet ut sig platt och
enformigt med skogsdungar och bördiga
åkerfält. Norr om Helsingborg
slingrar sig landsvägen längs med hafvet
förbi Sofiero, det ståtliga Kulla
Gun-narstorps slott och det vackra
Christi-nelund genom fiskläget Vikens små
slingrande gator där näten torka i
solskenet och där det »snakkes dansk» af
alla krafter af de talrika sommargästerna.
Längst bort vid horisonten, liksom
ytterst i hafvet och trolladt dit af
en jätte i sagan resa sig så plötsligt
de dimmiga blå konturerna af ett berg.
Det är det s. k. Kullaberg, ett väldigt
milslångt granitblock, splittradt i tallösa
klyftor och sällsamt brutna spetsar och
taggar. Öfver hufvud taget är berget
kalt men ljungbeväxt och på några
ställen i dälderna finner man skog och
plöjda fält. Det står där ett väldigt
stenmonument och intygar att äfven
slättlandet Skåne utgör en del af
bergslandet Sverige. Nära foten af
Kullaberg ligger ett af forntidens örnnästen
ehuru örnen här slagit sig ner bland
lummiga bokträd. Det är den gamla
riddareborgen Krapperup, stamgods för
den högättade släkten Krognos.
Krapperup möter dock ännu tidigare i
historien än i sammanhang med släkten
Krognos. Det omnämnes första
gången under namn af Krappatophae i
Geijmoder Odd Torkulskinnas
storslagna stjärnsång, en af norrönadiktens
mest poetiska skapelser. I
öfversätt-ning återgifva vi följande:
Låg öfver västerviking
Frejas pärlströdda drottningkappa
Svart som lifvet i kämpens dödsstund
Höjde jag så min hand
Handen den svärdstarke mannens hand
Svor jag vid hargen i Ranerike
Vinna min mö förrän månen fylles
Då tjöt i Gnipas håla Garm
Midgårda-Loke ristade Ygdrasil
Och öfverst på Kullas klippor
Röt jätten för blod
Men trudvagnsherren stormade österled;
Och viggen gled öfver Kroppatophae
När disorna logo i Fensal
åt fattig viking på Ejrar.
Stjärnsången förskrifver sig från
900-talet och har troligtvis ursprungligen
tillhört Vaftrudnismalflocken i den äldre
Eddan, ehuru den sedan blifvit urbruten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
