Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom andras tillskyndelser föranledes, får
en helt oväntad lösning därigenom att den
unga hustrun befinnes äga — hvad
hvar-ken mannen eller någon annan anat — i
djupet den karaktärens och hjärtats
verkliga finhet, som icke är beroende af och
ej heller kan uttala sig i någon »väldig
syn på lifvet» efter det moderna begreppet.
Däraf låter förf. följa en dubbel tragisk
katastrof. — I »Brottningar» föreligger åter
en annan konflikt, den emellan själfrätt
färdighetens oböjlighet gentemot den legala
samhällsordningen eller, efter förfls mening,
det konventionella tvångets fordringar. Det
förra elementet representeras af den fria,
men just därföte »äkta», kärlekens sätt att
icke »förnedra» sig genom att underkasta
sig de föreskrifna formerna för ett
giftermål, till och med när sådana band
därigenom slitas som mellan föräldrar och barn.
Det är likväl styrkan af detta band som
till sist kommer »den högsta stoltheten»
att något gifva med sig, dock under en
patetisk protest från den unga mannens
sida mot en »stat och en styrelse hvars alla
handlingar äro ett slag i ansiktet på allt
hvad förnuftet begär». — Denna mening
lär, enligt samma sagesman som
naturligtvis är en tolk för författaren själf, vara
deras »som fått blicken öppen för den
oerhörda evolution i tänkesätt, som försigår
på sidan om det officiella Sverige». Jag
blott refererar. (Gernandts förl.)
Lennart Hennings är ett namn, som i
dagslitteraturen ofta kommit till synes och
väckt mycken nyfikenhet, ty man har anat
det vara en pseudonym. Den, hvilken
därunder dolt, sig är d:r Ruben G-son Berg,
förf. till »Midas’ skogar», en samling
dikter i prosa, som nå icke obetydligt öfver
det vanliga måttet af liknande
stämnings-bilder. Den yttre omklädnaden för de
ömsevis veka eller kraftiga anslag, i hvilka
förf. gifver sina tankar uttryck, är växlande
så till vida, att den än försätter oss i sagors
och legenders eller allegoriers skuggiga
rike, än blottar det innersta af människor,
som vi skulle kunna möta i lefvande lifvet.
Men grundtonen är öfverallt densamma,
fängslande på ett särskildt sätt och
tändande sympatiska tankar hos dem, som
älska att drömma vakna drömmar. En
bok som det är ledsamt att ej kunna ägna
mer än dessa korta raderi (H. Gebers förl.)
In i rena rama verkligheten för oss åter
hr J. Nerén med sin bok »På Veidet;
skildringar från lifvet i Transvaal.» Veidet
(uttalas : fältet) är det stora sydafrikanska
slättlandet, där det långvariga kriget ännu
pågår och där förf. vistats i flera år, dock
ej såsom aktiv deltagare i kampen utan
såsom fredlig farmare på landet eller kon-
torist i Johannesburg och för resten en
smula »hvad som helst», såsom en
människa måste vara, hvilken i de nya länderna
söker sin lycka. Hans skildring af boerna
är icke enbart favorabel för dem, och
särskildt hör han med bestämdhet till det
mot gamle Kriiger fiendtliga partiet. —
Boken (utgifven på Aktieboi. Ljus förlag)
är mycket väl illustrerad och intressant
nog, men skulle vara det ännu mer om
man sluppe det nyvetenskapliga
stafnings-sätt, som bara väcker vanliga läsares
förargelse och helt visst icke lyckas göra
några proselyter.
Hr Johan Nordlings intagande berättelse
»Vera» har utkommit i en andra upplaga
Flodin, foto.
JOHAN NORDLING.
och skall, utan tvifvel, vinna många nya
läsare, hvilket den förvisso förtjänar,
likasom ock hjältinnans öde skall framkalla
tårar ur många vackra ögon. Det är, jag
upprepar det, en högst intagande
familje-målning med en märklig förståelse af
barnets och den uppväxande unga flickans
känslostämningar i den egendomliga
om-gifning som är hennes. Vill man
nödvändigt göra någon anmärkning mot denna
rena och vackra bok, som äfven i litterär
stil står högt, så vore det den, att
kompositionen skulle vunnit på en något bredare
utveckling af ledmotiven i brytningen
mellan de två åskådningar, den aristokratiska
och den demokratiska eller, om man så
vill, den gamla och den nya tiden, repre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
