Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyrkliga processionerna samt icke minst
de af borgargillena omhuldade
mysterierna, i hvilka Bibelns tilldragelser,
särskildt Kristi och Marias lif och
lidanden, i samtidens dräkter och på
ett folkligt och naivt sätt gjordes för
åskådarne lefvande och fattbara.
Trots den realistiska uppfattningen
var den tankekrets, i hvilken målarne
rörde sig, nästan uteslutande den
religiösa. Jämte porträtt målade de
huf-vudsakligen andaktsbilder för kyrkorna
och hemmen.*) Huru stor den
nyvaknade glädjen öfver naturens härlighet
än är, huru starkt det sedeskildrande
elementet än betonas, uppbäras deras
bilder dock af en varm religiös
stämning. En innerlig iromhet, ett
andaktens djupa patos är konstverkets själ.
I naturens stora bok, som enligt de
nya tankarna den gode guden hade gifvit
människorna vid sidan af den skrifna,
läsa dessa mästare med vördnad. Hvarje
varelse vore en däri af Gud skrifven
bokstaf, allt däri vore ett bevis på
hans makt, allt tjänade hans ära. Ej
längre tyngdes naturen af
förbannelsens börda. Därför söka ej de gamla
fromma nederländarne efter något
skönhetsideal, efter i den högsta fulländning
tänkta jordiska former. Då skapelsen
är Guds verk, är intet i densamma för
ringa att efterbildas. Äfven det fula
och missbildade draga de in i sin
pensels trollkrets. Hvad de iakttaga och
pietetsfullt vilja återgifva, är just det
säregna och karakteristiska hos hvarje
företeelse i naturens vida, växlingsrika
värld. De äro afgjorda realister,
be-gåfvade med vaken blick för det lif,
som rör sig omkring dem. Oaktadt
bildernas religiösa karaktär kan deras
intresse för naturens lif, tidens sam-
*) I de flesta fall var porträttbilden
bunden vid den religiösa bilden, återgifvande
dennas stiftare.
hällsskick och människornas olika art
och väsen icke fördöljas.
Vi kunna därför i deras verk söka
såväl det senare nederländska
landskaps-måleriets som genremåleriets egentliga
rötter. Den gryende landskapskonsten,
som under den följande perioden af
Joachim Patenir skulle föras ett steg
längre, i det de heliga figurerna blefvo
blott staffage, har jag redan berört.
Hvad själfva de bibliska scenerna
beträffar, märker man hos dem icke blott
att de från det aflägsna Österlandet
flyttats upp i en nordisk omgifning,
att personerna uppträda i det i5:e
århundradets burgundiska dräkter, vi
varsna ock spår till den uppfattning
af den heliga skrifts berättelser, som
200 år fram i tiden fick-ett starkt
personligt uttryck i Rembrandts konst —
till hälften med en drömvärlds magiska
reflexdager. Bibelfigurerna stå ej som
förnäma främlingar i en natur, som de
icke förstå och icke älska. De blifva
verkliga nederländare, handla, känna
och tänka som nederländare, på samma
gång som de äro människor ur
hvar-dagslifvets sfär af ringa stånd och
villkor, med det tunga arbetets och
försakelsens märken. Hela berättelsen
om Kristi lefnad diktas om på
germansk grund. I Flanderns och
Hollands städer och byar lefva Kristus och
helgonen på nytt sitt glädjefattiga lif,
förföljas och hånas af den okunniga
pöbeln, af denna världens rika och
mäktiga, lefva i sorg, i smälek och
nöd. Det är dock under nästa epok,
under påverkan af reformationen denna
folkliga, genreartade uppfattning af
de religiösa ämnena egentligen
framträder (hos Hieronymus Bosch, hos
Lukas van Leyden och Bond-Brueghel),
men förebud till en dylik finna vi
redan i det i5:e århundradets konst.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
