Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag ger dig dina drömmar från flydda
ungdomsår,
De blifva mänskan trogna, när mycket
nytt förgår.
Jag ger dem yngre åter, i unga
lijär-tan som
Här rundt omkring dig börja den gamla
sagan om,
Som hoppas h vad du hoppats, och drömma
hvad du drömt,
Och så där du har skördat, och minnas
hvad du glömt!
Sällheten.
Ja, hvad skall jag dig gifva, jag som
är hemma här,
Så rik på mina gåfvor som du det
redan är.
Och Sällheten är fattig på ord. Hon
gömmer stum
En outsäglig känsla i hjärtats tysta rum!
Hos dig, din ädle make, och i ditt
hem jag ber
Att få för alltid stanna, jag trifs så
väl hos er.
Må himlen dig bevara på alla lifvets
fjät,
Så älskad och så lycklig, så värd att
vara det!
Merkurius.
Nå, Astrild! lilla Vänskap och lilla
Löje dul
Ha’ icke ni att bjuda en liten gåfva nu?
Astrild (framräckande koger och pilar.)
Jag ger dig mina pilar!
Merkurius.
Låt bli det, lille bror!
Gif heldre dem åt syster, när hon en
dag blir stor.
Vänskapen.
Jag ger dig allas hjärtan!
Smålöjet.’
Och jag ger Mamma mitt!
Merkurius.
Man ger så godt man har det, och hvar
och en ger sitt.
Hr Frossa! Hr Bekymmer! Hr Afund!
Hr Förtret!
I stån ju under toffeln om Astrild sikta
vet?
De fyra herrarna.
Ja, ja.
Merkurius.
Så lofva mig att lysa med er absence
härnäst,
Då torde ni i afton få vara på vår fest.
Men (hotande) intet ofog i sedan I
dragen vägen lång
Till pepparns sköna länder. Stäm upp
en afskedssång!
KUPLETTER.
(Melodie: »Sjung om Studentens» etc.)
Aftonen klarnar, luften är ren,
Glädjen ses stråla i rosende sken,
Hälsan hon andas i vindens fläkt
Hoppet vinkar i vårens dräkt.
Ej Bekymmer
Dagen skymmer
Stör ej kvällens svala ro.
Sällheten är hos oss än
Och vi dess löften tro,
När vi skämta en gång med vår sång
I det älskade lyckliga bo.
Fjärran de skrämda sorger nu fly,
Astrilds pilar dem reta och bry,
De träffa gammal och träffa ung
Träffa bonden så väl som hans kung!
Våren knoppas,
Tro och hoppas,
Lef och älska, lycklig var!
Sällheten är hos dig än
Och önskar dröja kvar,
Att förljufva och hägna din tid
I den strålande aftonens frid!
Lef väl!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
