Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dock ej med större framgång, odlats
äfven i Danmark under Holger
Drach-mans ledning).
Om man borttoge »le conferencier»
d. v. s. den språksamme impressario,
den artistiske ledare, som med sina
glada improvisationer förbinder de af
olika konstnärer utförda numren, så
hade man ingen ueberbrett’1. Då ting
man ett konsert- och varietéprogram.
Men denne talföre herre räddar
situationen genom sina infall och ger
föreställningen en ny prägel.
»Berliner Secessions-Ueberbrett’1»,
som tre veckors tid i maj månad
besökte Stockholm och i Sveateatern och
Kristallsalongen fröjdat oss, ägde till
»conferencier» baron Otto v. Fielitz,
som på ett energiskt och roande sätt
utförde sitt ingalunda lätta uppdrag.
Han visade sig också som
karaktärs-skådespelare, dels i den af honom själf
skrifna bagatellen »Das böse Gewissen»
dels i det från franskan af honom
bearbetade morddramat »Er», där han,
enligt svensk, tamare uppfattning,
visserligen öfverdref realismen, men i alla
händelser fängslade.
Fröken Hilda Stadthagen sjöng naiva
visor med ganska mycken karaktär.
Speciellt gaf hon åt »Das niichterne
Mädschen» en natursanning, som
ovil-korligen kom åhöraren att känna
medlidande med den stackars flickan,
hvilken berusat sig på grund af olycklig
kärlek och låtit nykterheten vika för
förtviflan. För öfrigt föredrog hon
flere humoristiska duetter tillsammans
med Heinz Buda, truppens unge,
elegante komiker. »Der lustige Ehemann»,
»Jean et Jeanette» och »Nach der
Tanzstunde» blefvo alla favoritnummer
hos vår publik.
Heinz Buda gaf på ett synnerligen
fint och målande sätt sina
bravurum-mer »Die Musik spielt» och »Die
Musik kommt» och visade sig äga
verklig förmåga att karaktärisera. Han
har förut varit skådespelare.
Den lätta, glada ton, som låg öfver
hans uppträdande, fick, om man så
vill, en allvarligare relief i hr Max
Kacewics’ föredrag af romanser och
ballader, särskildt »Barbara »Allen», i
hvilken hans präktiga baryton klingade
fulltonig och varm.
Grannt sjöng fröken Maria Schultz
åtskilliga operasaker och sånger af
mera gedigen valör. Den långa slanka
damen med det sydländska utseendet
väckte här mycken uppmärksamhet
genom sin vackra röst. Om jag så
nämner fröken Asta Ferrier — »sällskapets
yngsta, blondaste medlem», för att
citera den presenterade direktören —
hvilken unga dam framsade glada
dikter, samt den alltid lika tålmodige lille
ackompanjatören Rudolf Nelson,
hvilken delikat beledsagade de
uppträdandes föredrag, så har jag föreställt
sällskapets mera framstående personer.
Truppen gjorde stor lycka i
Stockholm. »Berliner-Secessions-Ueberbrett’1»
— d. v. s. den utbrutna
berliner-ueberbrett’ln — har visat oss en
konstnärlig rörelse, som i Tyskland redan
nått sin kulmen och väl är på återgång.
Men här i Sverige torde nu vara rätta
tiden att skapa en inhemsk sådan.
Don Diego.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
