Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
torn, att det fanns en takryttare, att å
båda sidor af taket varit stora
utbyggnader samt att utanför ett af fönstren
åt sjösidan varit en karnap. Detta
framgår tydligt af gamla kartor. Att
taket var af koppar vet man däraf att
man känner året när koppartaket
såldes. Byggnaden hade länge röda
murytor. De fyra jordfasta hörntornen
ned-refvos 1738 och användes som
bygg-nadsmateriel till terrasserna. Den
nuvarande byggnaden, »stora stenhuset»,
har ingen stil; den är ful så tillvida
att den saknar hvarje arkitektonisk
prydnad. En beskrifning af slottets
äldsta inredning kan med stöd af ett
gammalt inventarium från 1600-talet
göras fullt tillförlitlig. Man behöfver
ej taga fantasien till hjälp. En sådan
beskrifning finnes tryckt (1894), men
endast till utdelning. Rummen i slottet
benämndes utom t. ex. efter form och
färg i allmänhet efter den person, som
bebodde rummet. Med någon
kunskap om slottsherrens släkt kan man
räkna ut, efter hvem det eller det
rummet fått sitt namn. Sålunda har t. ex.
»Fru Görels kammare» säkerligen varit
gästrum för Bengt Skyttes svärmor,
Görel Posse.
Den traditionella »Kongz-cammaren»
saknas ej heller på Grönsöö.
Där fanns både »första» och »andra
Kongz cammaren». Dessa två rum voro
uppkallade efter de besök, som gjordes
vid Grönsöö af Gustaf Adolf 1611 och
Karl den XI 1696. Gustaf Adolfs
moder gästade ock Grönsöö (1622),
men något rum synes dock icke vara
uppkalladt efter henne.
Huru olika voro icke pretentionerna
år 1610, då Johan Skytte byggde
Grönsöö och på 1660-talet, då sonen Bengt
sökte .»laga om» ett slott, som hade
så mycken medeltidskaraktär. Den
svenska adeln hade under mellantiden
spelat en lysande rol vid konungarnes
uppträdande på världsteatern. De med
rika byten lastade, från krigen
återvändande segrarne uppföra en mängd
slott.
I det yttre torde Skytte icke gjort
annan förändring än att han tog bort
murarne mellan de fyra tornen.
Hörntornen voro nämligen sammanbundna
med murar.
I den inre orneringen har man två
perioder att iakttaga; den första eller
byggherrens tid och den andra
perioden, då sonen ansåg fadrens dekora-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
