- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 5 (1902) /
475

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ur ägget redan har bostad och tillgång
till föda, som förhållandet var med
larverna i märgcecidierna.

Att de vätskor, som de
galläpplebildande djuren afsöndra, äro sins
emellan af mycket olika beskaffenhet, kunna
vi se däraf att på samma växt, till och
med på samma växtdel, kunna alstras
helt olika galläpplen. Så till exempel
kunna på samma rosenblad finnas
rödbruna starkt håriga sömnknoppar och
dessutom andra, små släta galläpplen
med ett bärliknande utseende (fig. 3).

Att emellertid växtsafternas olika
beskaffenhet är en faktor vid
galläpplebildningen, visar den omständigheten,
att om samma djur lägger ägg på
flera växter af olika art, de
framkommande cecidierna ej alldeles
öfverens-stämma sinsemellan utan visa några
olikheter.

Om larven inuti ett galläpple dör,
upphör larven att växa och förtorkas.
Däremot sågo vi nyss, att en del af ett
galläpple kan skilja sig från växten och
ändå fortfara att lefva och gifva näring
åt larven.

Det är dock ej alltid som djuren
endast förstörande och vanställande
ingripa i växternas lif; det finnes äfven
fall då de därjämte göra dem tjänster,
motsvarande den skada de tillfoga, ja då
de till och med blifva alldeles oumbärliga
för dem. Af dylika fall äro för
närvarande blott få kända. Här skall anföras
ett, som rör en för alla mycket
välbekant växt, det vanliga fikonträdet (Ficus
carica). För att det efterföljande skall
blifva tydligt måste jag dock i största
korthet redogöra för växternas
könsför-hållanden och befruktning, äfven om
dessa saker för de allra flesta äro
välbekanta. - Växternas befruktningsorgan
kallas ståndare och pistiller.
Ståndaren, det hanliga organet (fig. 6),
består af en sträng, som upptill bär en
knapp, innehållande ett mjölliknande
ämne, pollen eller frömjöl, hvilket, då
ståndaren är fullt utvecklad, tränger ut
genom springor på knoppen (fig. 6).

Pistillen,
det honliga
organet,
består af 3
delar:
fruktämnet, som
innehåller
fröämnen,
stiftet och
öfverst
märket (fig. 7).

Om en
blomma
innehåller endast ett
slags
befruktningsorgan, sä-ges hon

vara enkönad. För att fruktämnet
skall kunna utveckla sig till frukt
och fröämnet till frö måste blomman
befruktas, d. v. s. frömjöl från
stån-darknappen måste öfverföras till
pistillens märke och sedan växa ned genom
stiftet och inkomma i fröämnena. Detta
frömjölets öfverförande sker vanligen
genom insekter, som flyga från
blomma till blomma för att söka honung.

Det vanliga fikonträdet har en mycket
egendomlig blomställning, som närmast
kan liknas vid
en bägare eller
urna med
mycket trång
öppning (fig. s)
Urnans väggar äro
tjocka och saftiga;
det är egentligen
de, som göra
fikonen
välsmakande. På
väg-garnes insida sitta
de mycket små,
enkelt byggda,
skilj kön ade
blom-morna. Hanblommorna bestå
af 3 ståndare och
några få fjällik-

Fig. 4.

A. Toppen af en gren af enen med
ett kikbar i spetsen.

B. Kikbäret förstoradt.

Fig 5-

Längdmått genom ett fikon
från ett honträd. Utanför
synes 2 steklar, en
stekel bar redan krupit
in i urnan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:58:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1902/0613.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free