Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TORVALDUR THORODDSEN.
i den andra skar jag så,
honung kom på knifven då.
Stor förundran denna syn mig gifver —
mer jag varseblifver — —
Ett annat »rim» är visan om Åsa:
Asukvædi:
Asa gekk i helganstein,
— Far vel fley —
Aldrei gerdi hun mannimein
— vid Sikiley;
Fögrum tjoldum slögu thau undir Samsey.
De flesta af dessa »rimur» äro af
dyster och tung stämning.
Säkert är det icke utan rysning
kvinnor och barn lyssna till dem i
det halfmörker, som råder i stugan.
Ett rim, som sjunges solo med dof,
entonig basröst är »Krummakvædi»
—-Korpkvädet.
Hrafninn flygur um aptaninn
å daginn ekki må
harder er rånna hagurinn
hvéldir kann ei få. —
Sångens innehåll är i korthet detta:
Svealin är af styfmodern inspärrad och
kan ej träffa sin älskade och
trolof-vade; korpen flyger med henne på
ryggen till Österland, där den älskade
bor, men betingar sig hennes
förstfödde son. Hon lofvar detta med
helig ed. I tidens fullbordan kommer
korpen att hämta sin rätt och hotar
kungen, Svealins make, med död och
undergång om ej löftet hålles. Barnet
utlämnas, korpen uthackar dess ena
öga och dricker hälften af dess
hjärteblod. Så flyger den bort, men genom
bön och sång, i hvilken hela folket
instämmer, återfår sonen lif och blir
en fager prins.
Visan sjunges ännu mycket i de
isländska stugorna; men »äkta»
islän-dare skaka på hufvudet åt den och
föredraga »Tölf-synir» såsom mera
nationell. Korpkvädet lär egentligen
härstamma från Danmark och kom till
Island i det 17 århundradet.
Under de senaste årtiondena ha dock
dessa rim fått vika för sång af annan
art, fosterländsk och folklig. Fler och
fler inhemska dikter skapades — men
hvarifrån få melodier! Huru få den
inhemska diktningen sångbar!
Då började den nuvarande
»döme-organisten» i Reykjavik, Helgason, att
ifrigt arbeta på sångens höjande, och
han fann ett godt medel härtill vara
de främmande melodier, hvilkas rytm
kunde passa till isländska dikter. Så
t. ex. kunde man sjunga
nationalsången »Urgamla Isafold» till melodien
»Heil dir im Siegeskranz» o. s. v.
Sångintresset höjdes visserligen häraf.
Men en helt annan makt har musiken
blifvit på Island, sedan inhemske
tondiktare börjat framstå. Den mest
populäre bland desse är den förmögne
affärsmannen Helgi Helgason, den
ofvannämnde »domeorganistens»
broder. Han var en af de första
islän-dare, som omfattade tanken om en
nationell isländsk tonkonst. För att
utbilda sig i musik gjorde han flera
utländska resor till England och
Tyskland och vistades länge i samma syfte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
