Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öarne i Stilla Ocean — hvarest
koloni-sationsströmmen österifrån mötte den
västerifrån kommande. På ena sidan
finnas trakter, hvarest tidräkningen är
på efterkälken och på den andra har
den sprungit i förväg. En fingerad
linje dragen å globen midt emellan
dessa regioner är en datum-linje, och
skillnaden i tidräkningen å ömse sidor
är precis ett dygn, ty när två personer
fara från samma punkt rundt jorden i
motsatta riktningar och åter mötas, så
har den ene förlorat just den del af
ett dygn, som den andre har vunnit.
På östra sidan af datumlinjen är det
således söndag, när det är måndag på
den västra sidan. Vid passerandet af
en sådan linje från väster, måste man
alltså lägga till en dag och från öster
taga bort en dag för att åter komma
in i normal datumberäkning. Detta
är äfven förhållandet vid förandet af
loggböcker och resediarier.
På den vidstående kartan betecknas
datumlinjen approximativt sådan den
tedde sig före år 1844 genom den
punkterade linjen längst till vänster.
I norr mötte ryssarne vid sitt
framträngande österut från Asien längs
kusten af Alaska engelsmännen, som
kommo västerut från Europa, längre
söderut framträngde spaniorerna efter
att ha uppnått Stilla hafvets kuster i
Amerika ännu längre väster ut till
Philippinerna, under det att
portugiserna, holländarne och engelsmännen
kommo från Godahoppsudden och
Indien och slogo sig ned på de
ostindiska öarne. Följden häraf blef en
mycket oregelbunden datumlinje, som
började vid östra gränsen af Alaska,
gick tvärs öfver Stilla Oceanen till
Kamchatkas sydspets, fortsatte längs
japanska kusten till södra sidan af
Formosa, därefter väster om
Philippinerna, österut till trakten af Samoa
och vidare söderut till sydpolen.
Den första anmärkningsvärda
förändringen i denna linje uppkom genom
en betydlig förändring i handelsrouterna
mellan Philippinerna och Europa. Vid
tiden för Spaniens herravälde i Amerika
gick dess flotta västerut öfver Stilla
Oceanen till dessa öar och återvände
med en nordligare kurs till
amerikanska hamnar. Men under tidernas lopp
förändrades denna handel, de spanska
fartygen kommo till arkipelagen
västerifrån och anlände följaktligen dit en
dag tidigare än den lokala tiden
utvisade. För att förebygga denna
olägenhet utfärdade ärkebiskopen af Manila
1844 ett dekret, som påbjöd att den
30 december skulle omedelbart
efterföljas af den 1 januari. Genom detta
dekret förflyttades Philippinerna till
västra sidan af datumlinjen, och med
dem följde Carolinerna och Ladronerna.
Emedan handelsvägarne från
Marshalls-öarne, Gilbertsöarne och Fiji öarne går
västerut, så kommo äfven dessa ögrupper
att ligga på västra sidan om samma linje.
Nästa stora förändring förorsakades
af Förenade Stäternas inköp af Alaska,
hvarigenom datumlinjen flyttades till
Berings Sund och därifrån tillräckligt
långt västerut för att innesluta de
Alan-tiska öarne. Resultatet af alla dessa
förändringar utvisas på kartan af den
med kors punkterade linjen. Som vi
se, sammanfaller denna linje till
största delen med i8o:de meridianen från
Greenwich och har blifvit dragen så,
emedan den i denna del af Stilla
Oceanen är oberoende af lokala
förhållanden, och emedan
Greenwichmeri-dianen genom öfverenskommelse mellan
astronomerna blifvit allmänt antagen
som normalmeridian för alla länder.
Likaså ha de flesta sjöfarande i Europa
och Amerika länge tagit denna
meridian till utgångspunkt både för sina
longituder och data.
Naturligtvis har den i8o:de
meridianen ej blifvit antagen som någon
internationell datumlinje genom
officiella öfverenskommelser och kan ej
heller i sin helhet användas som sådan
utan att förorsaka olägenheter i norr
och söder. Datumlinjens läge måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
