Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förvärfva sin kunskap om norra Italien
genom personlig observation. Han
måste ha fått den genom beresta
vänner eller genom böcker.» Hvartill en
Antishaksperian spetsigt anmärker, att
på den tiden funnos inga Bædekers
resehandböcker. Tyvärr kan jag icke
ingå i detaljer. Hur diktarens stora
förtrogenhet med samtidens lagfarenhet
verkat på en Shakspereforskare, skall
längre fram vidröras. Men äfven med
antagande af att diktarens underbara
intuition med tillhjälp af en
märkvärdig visionär second sight skulle kunna
åstadkomma underverk i fjärrsynthet —
hvilket icke är absolut osannolikt —
förefaller det nästan omöjligt, att Kärt
besvär förgäfves, som är från året 1591
d. v. s. fem år efter flykten från
Strat-ford, skulle kunna härröra från denne
hittills obildade ungersven, med hvad
vi efter modärna begrepp kunna kalla
knapphändig folkskolebildning, som i
London hade att kämpa med en
oförfaren nykomlings alla besvärligheter,
Och 1594 är Venus och Adonis
publicerad — den är ju allmänt ansedd
att härröra från Shakspere och han
kallar den »first heir of my invention»
— min uppfinnings förstfödde. Är
det nu så, att denna produkt till och
och med vore föregångare till Love’s
Labour’s Lost, nåja, då måste vi här
tänka oss en poesins Aladdin med
trollampan. Ty aldrig har man väl
någonsin förr hört talas om, att ett
snille, oafbrutet upptaget af den tjänande
broderns roll i ett fordrande
teater-lifs vedermödor och försatt från
små-stadsförhållanden utan vidare
förbild-ning än en grammar school,
producerar så eleganta verser, fyllda af all
tidehvarfvets inlärda förkonstling, dess
euphuism, dess concetti, dess cirklade
språk, med uttryck och ordvändningar
hämtade från all den sirlighet, som
den bildade och i sin tids bildning
dresserade mannen plägade äga som
en frukt af universitetsarbete eller
umgänge i de högbildade kretsarna. Nå-
väl — jag medger gärna, att
Shak-spereförfattaren hvilken han än är —
är ett miraculum, hvarför ej också i
detta fall? Ett snille läser i naturens och
samhällets bok med en aningsförmåga,
som liknar trollkarlens. Att af hvad
som hittills anförts blott visat sig få
anledningar att välja Bacon som
Shak-speres ställföreträdare, är tämligen klart.
Likväl finnas nog vissa
sannolikhets-grunder, fast de här måste förbigås,
för att gissningen på Bacon ej är
alldeles så oberättigad, som man från
det motsatta partiet gärna vill
framställa den. Sonnetterna äro en
hofmans ord till en annan hofman.
Dedikationerna till lord Southampton i
Venus och Adonis äro förklarligare från
Bacon o. s. v. Det finns ett bref från
Bacon till Essex, där han säger, att
som hans ekonomi är dålig, han ej
kan taga den långa juridiska vägen
utan vill slå sig tram med hjälp af
pennan. Men under dessa år har
man ej något annat prof af detta arbete
med pennan än några essayer. Alltså
skulle då Bacon ha tagit Shakspere som
sin bulvan? Att statsmannen, som hade
nog af ära som en högt uppsatt man,
ej erfarit någon uppoffring att låta
anonymiteten hölja hans försök som
litteratör, då denna syssla ännu ansågs
som ovärdig en man af rang, är för
öfrigt ej ens besynnerligt, och Walter
Scotts frivilliga anonymitet har
åberopats för att ådagalägga, att sådana
be-betänkligheter funnits i långt senare
tid. Och likväl, ju mera vi tänka oss
saken som en jättelik förfalskning,
dess orimligare förefaller oss det hela.
Det ligger ju onekligen något
egendomligt i det från Bacon-sidan anförda
faktum, att det ej finns någon
antydning om Stratford-on-Avon i
Shak-speres verk, medan Bacons hem St.
Al-bans är nämndt ej mindre än tjugotre
gånger. Däremot förefalla de s. k.
parallelerna mellan hvad som
förekommer i Shaksperes dramer och
Bacons skrifter mig åtminstone ytterst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
