Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skap och visade sitt förtroende och sin
aldrig svikande välvilja. O. H. D.
Nyligen har vid Watervliet
Världens Arsenal i Amerika tillverkats
kraftigaste en af de fyrtio jättekanoner,
kanon. som äro afsedda för
kustförsvaret af New-York, San
Fransisko, Boston och Hampton Roads. Denna
kanon besitter vida större maximum- »
energi» än någon hittills byggd kanon, och
belöper sig densamma till 88,000 fot-tons.
Dess skjutvidd är beräknad till ej mindre
än 21 eng. mil; den hittills längsta distans
som skjutits var 1892 12V2 eng. mil med
en Kruppkanon. Kanonen har en längd
af nära 50 eng. fot och dess projektiler
äro 57-’ fot höga. Hvarje aflossadt skott
drager en kostnad af kr. 3,750.
Trots att ångan fullständigt
Världens triumferat på såväl haf som
största land under det gångna seklet,
segelfartyg, visar det sig dock att segel
fortfarande kunna, med godt
ekonomiskt resultat, användas för fraktfart
på sjön. På nytt tycks skeppsbyggeriet
på segelfartygens område blomstrat upp,
och på senare tid har den ena kolossen
efter den andra blifvit byggda. Rekordet
hittills innehas af det sjumastade
skonertskeppet »Thomas W. Lawson», sjösatt i
juli detta år vid Quincy, Mass. U. S. A.
Skeppet har en längd af 403 eng. fot,
utöfver hvilka bogsprötet sträcker sig 83 fot.
Dess bredd är 50 fot, och fartyget lastar
8,100 tons med ett deplacement vid full
last af 11,000 tons. Masternas höjd är 150
fot, och de uppbära 25 segel. Denna
fraktskonert är inredd med sådana
bekvämligheter, för att ej säga lyx, att sjömän för
en generation sedan knappt skulle trott sina
ögon, om de skådat ett dylikt fartyg.
Elektriskt ljus öfverallt, ånguppvärmning i hytter
och ångkraft för pumpar, ankarspel,
styrapparat etc. Äfven ett telefon nät finnes
ombord.
ARMÉNS UNIFORMSFRÅGA.
Den som söker följa uniformsfrågans
utveckling i vårt land under sist förflutna
decennier torde få rätt svårt att däruti
finna någon röd tråd. Hela uniformen eller
delar däraf hafva gång efter annan
undergått mer eller mindre omfattande
förändringar. Ofta nog — kanske oftast —
utan att något egentligt motiv för dessa
ändringar kunnat skönjas. 1 regeln tycks
det hafva varit så, att från den stormakt,
hvilkens militära anseende af någon
anledning kommit i ropet, hafva
uniformer mer eller mindre
troget kopierats. Man har
understundom svårt att
frigöra sig från den tanken,
att vederbörande
reformatorer haft en förnimmelse
af något slags mystiskt
samband mellan vunna
lagrar och burna
uniformer.
Uniformsfrågan synes
med ett ord förnämligast
hafva varit en militär
modesak.
Mot detta åskådningssätt
afsticker skarpt det radikalt
civila sättet att se saken,
hvilket städse funnit sitt
uttryck i satsen; bort med
grannlåten och kläd vår
militär som annat folk!
En sats som förr i världen
såsom undermotiv helt visst ofta nog hade
en dosis afundsjuka emot dem som buro
glittret, men som nu för tiden med bättre
förståelse militäre och civile emellan torde
mera grunda sig på praktiska skäl.
På senare tider, särskildt med stöd af
erfarenhet från sydafrikanska kriget, har
en kompromiss emellan förenämde åsikter
kommit till stånd i den allmänna
opinionen -— en kompromiss hvars innebörd kan
uttryckas med: kläd militären praktiskt
men prydligt.
Att sålunda sätta det
praktiska som motsats till
det prydliga kan synas
egendomligt. Nu är
emellertid ett faktum att
skall en uniform göras
praktisk i sådant
hänseende, att dess bärare i
minsta möjliga mån
afsticker från omgifvande
terräng, måste färgen blifva
något brungrå-grön —
en färgsammansättning,
som näppeligen kan göras
tilltalande för ögat.
Snittet på uniformen kan
visserligen i någon mån
motverka detta förhållande —
om i tillräcklig grad är
en smaksak, »hvarom ju
intet är att disputera.»
Det är en missuppfatt-
Hamnqvist, foto.
LÖJTN. GLI MSTEDTI DEN N YA UN I FORMEN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
