Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
majoritets motsatta önskningar vidtagits.
Och tal. stärktes ytterligare i sin
öfver-tygelse om anslagets obehöflighet i fall
det »nu så skulle vara att en ingalunda
af riksdagen och landet önskad
röst-rättsreform står i samband med det
oscillerande hvarom jag talat.»
Nu reste sig h. exc. statsminister
Boström. Han belyste till en början den
rent sakliga sidan af frågan och
betonade med stort eftertryck att det var
konungen och konungen allena som
det tillkommer att tillsätta medlemmar
af sitt råd och att justitieministern ännu
icke haft tillfälle att få ett enda
lagförslag pröfvadt. Nej, det var tydligt,
att angreppet var riktadt mot
statsministern själf. Och sedan föllo dessa
beryktade ord:
— Jag har behof att säga eder, mina
herrar af majoriteten i denna kammare,
höfligt, men bestämdt att lika kärt som
det är för mig att råda konungen till
åtgärder som; jag vet öfverensstämma
med edra önskningar, lika omöjligt är
det att göra det när så icke är
förhållandet. Ett politiskt parti får icke
handla under misstämning för stunden,
af missbelåtenhet eller hvad det nu må
vara för en känsla. Tiderna ändras.
Den konservativa åskådning som f. n.
råder kan komma att förbytas i en
liberal, ja mycket liberal — om än
icke i denna kammare — och jag kan
tänka mig att det kommer att sitta
kring konungens rådsbord män som ha
en likartad uppfattning. Jag säger med
flit likartad. Det förefaller mig
nämligen alldeles klart att mellan ett parti
och en äfven ur deras egen krets
hämtad regering måste uppstå en viss
meningsskiljaktighet. Ty det är
ingenting som så disciplinerar som
känslan af ansvar. Jag skulle därvid vilja
erinra om ett uttryck af frih. De Geer
att frågorna te sig olika sedda
uppifrån och nedifrån.
Det är, såsom man finner, upphöjda
statsmannaord, som bryta bjärt af mot
den forne partichefens hätska utgjutel-
ser. Men så hade också mycket
hunnit att tima sedan tullfejdernas hetaste
skede.
När frih. Gust. Åkerhielm sommaren
1891 efter motgångar i olika former,
icke minst orsakade af en för en
statsminister ganska olämplig vana att låta
sig berusas af sina egna frasers välljud,
nödgades nedlägga det höga ämbetet,
väckte det icke ringa förvåning att hr
Boström till Östanå kallades som
främste man till konungens rådsbord och
den frisinnade pressen gjorde allt
annat än glada miner. Men
statsminister Boström visade sig snart vara
rätter man på rätter plats och
inaugure-rade med ett djärft grepp den
opportunitetspolitik som med åren följde allt
moderatare linjer.
Det kunde naturligtvis icke vara
någon vidare söt lukt åtminstone för
excellensens mera fanatiska
meningsfränder, då han redan vid 1892 års
riksdag, således den första under hans
statsministertid, på grund af rådande
konjunkturer genomdref en betydande
sänkning i de spannmålstullar som han
själf varit den ifrigaste att införa och
lät densamma blifva bestående trots de
allt högljuddare klagoropen från
protektionistlägret. Denna grofva
förbrytelse utplånades hvarken af tullukasen
trettondagsaftonen x 1895, då han några
dagar före riksdagens sammanträdande
begagnade det kungliga prerogativet
och höjde tullarne till större belopp
än någonsin, icke heller däraf, att han
lät sin regering blifva en passiv
åskådare till den protektionistiska
kraftyttring, då mellanrikslagen offrades på
tullpatronernas altare. Själf har
excellensen Boström gifvit nyckeln till
sin tullpolitik i det stora anförande han
höll i Första kammaren den 16 febr.
1901, första gången han uppträdde
sedan han hösten förut nedlagt
statsministerämbetet. Den djärfve vågade
då taga till orda för majstullens
af-skaffande. Han yttrade då:
— Det gravaste skälet mot majs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
