Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MONTGOLFIER.
har uppfunnit en maskin, formedelst
hvilken man kan resa i luften vida
snabbare än till lands eller sjöss; man
kan tillryggalägga öfver 200 lieues
(= 88 sv. mil) om dagen och sända
depescher till arméer och de
aflägs-naste länder. Man skall kunna föra
ut från belägrade platser de personer
man önskar, utan att fienden kan
förhindra det. Och medelst denna
maskin skall man kunna utforska de
trakter som ligga närmast poler na.» — Om
ballongernas nytta för krigsbruk hade
äfven Charles haft åtskilligt att säga,
likasom han visat sig äga en mycket
klar föreställning både om deras bruk
för vetenskapliga ändamål och om de
oräkneliga svårigheter som
konstruktionen af ett styrbart luftskepp skulle
möta. — Allmänna Välfärdsutskottet
lärer till en början haft åtskilliga
funderingar på utrustandet af en hel
luft-skeppsflottilj, som skulle sprida brand
och förstörelse öfverallt i fiendeland,
icke minst öfver den engelska marinen,
men man stannade mera resonabelt
vid att genom ballons captifs, fastgjorda
ballonger, bespeja fiendens styrka,
positioner och approcher. En militär
aéro-nautskola upprättades i Meudon invid
Paris och fungerade några år men
upp-häfdes af Napoleon. I våra dagar har
den likväl på nytt organiserats, och
exemplet har följts i flera andra länder.
-— De olika försök, som flera gånger
under 1800-talet gjorts med ballonger
för krigsbruk, ha dock ingenstädes
motsvarat förväntningarne.
$
Vi måste här förbigå de i rent
vetenskapligt syfte företagna ballongfarter,
hvilka sedan hundra år — de
ryktbara lärde Gay-Lussac och Biot gjorde
början därmed 1804 — alltjämt
fortgått med allt större planmessighet
under ledning af aéronautiska sällskap i
alla länder, och hvarigenom ytterst
viktiga meteorologiska resultat vunnits. —
Men för att visa för hvilka faror
vetenskapsmännen i sin ifver utsätta sig
under dessa luftfärder, må här ett par
sådana omtalas.
Den ena företogs den 5 september
1862 af James Glaisher, direktör för
meteorologiska observatoriet i
Greenwich, tillsammans med den samme M.
Coxwell, som framdeles under
fransktyska kriget skulle organisera de tyska
krigsballongerna. De hade stigit ända
till 8,800 meters höjd, »då jag —
skrif-ver sedan M. Glaisher — plötsligt kände
mig oförmögen att göra någon rörelse.
Jag tänkte att jag skulle kväfvas, att jag
aldrig vidare skulle göra några
experimenter, att jag skulle dö ... En hop
andra tankar trängde sig på mitt sinne,
men så förlorade jag medvetandet, såsom
när man faller i sömn.» Det höll på
att blifva den eviga sömnen, men i
detta afgörande ögonblick gjorde
Coxwell ett förtvifladt försök att hejda
ballongen, som alltjämt steg och steg mot
högre rymder. Han hissade sig upp
i ringen för att draga i tåget till ven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
