Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta område, är förskräckande stort
och det finnes knappt något land som
ej därtill lämnat sin kontingent eller
blifvit skådeplatsen för dylika katastrofer.
En bland de första, efter Pilåtre som
vi förut omtalat, var den italienske
grefven Zambeccari, i sin ungdom
sjöofficer och som på något sätt i den
egenskapen hade råkat i turkisk
fångenskap. Redan förut hade han dock
varit med på ett par luftresor; i
fängelset sysselsatte han sig med
dithö-rande problemer och efter sitt
frigif-vande ägnade han sig helt däråt. På
hösten 1804 gjorde han en
uppstigning i Bologna, och hade därvid velat
begagna sig af den vind, som blåste
upp vid midnattstiden, för att komma
till Milano, men ballongen fördes med
sådan hast till de högre luftlagren, att
Zambeccari och hans medhjälpare
förlorade sansningen. De väcktes af ett
våldsamt brusande; vinden hade slagit
om och de befunno sig ute i det af
en häftig storm upprörda Adriatiska
hafvet. Ballongen kastade sig med
yttersta våldsamhet och gjorde långa
språng öfver vågorna, men befriad från
all ballast steg den på nytt till en
liknande höjd som förut, och den olyck-
lige förfrös händerna. För andra
gången nedfallen i vattnet, räddades han
af en fiskarebåt som tog ballongen på
släp till Illyriska kusten.
Zambeccari lät emellertid icke
af-skräcka sig från nya äfventyr och fick
sin död genom ett sådant; hans ballong
fattade eld och han störtades förbränd
till jorden.
Den franske luftseglaren Arbana
skulle 1846 göra en uppstigning från
Triest. Förberedelserna voro ej
lyckade och publiken, som betalt sina
åskådareplatser, knotade, hånade och
öfverhopade honom med skymford.
Arban, sårad och förbittrad häröfver,
lösgjorde gondolen för att lätta den
otillräckligt fylda ballongen och begaf
sig upp sittande grensle på ett tåg
som bands fast vid ballongnätet —
utan ankare eller några som helst
hjälpmedel. Så illa utrustad hade
Arban den olyckan att i de högre
luftlagren råka ut för en vind som förde
honom öfver Adriatiska hafvet och
snart var han ur sikte bland molnen.
Under två timmars tid sväfvade han
öfver detta haf, föll ned i dess vågor
men hölls uppe af ballongen ända till
dess han sent omsider, halfdöd, togs
upp af ett förbiseglande
fartyg. — Men ingen kan undgå
sitt öde. Några år därefter
gjorde han en uppstigning från
Barcelona, fördes af vinden utåt
Medelhafvet och försvann för
alltid.
Bland de icke få luftseglare,
som funnit sin död i vågorna,
är att räkna en man, som många
Stockholmare ännu torde ha i
minne, nämligen Tardini, som
under sommaren 1851 uppsteg
med sin ballong från
Djurgårds-Tivoli. Den färden (vid hvilken
han hade till följeslagare den
bekante civilingenjören och
mång-uppfinnaren grefve Ambjörn
Sparre) gick lyckligt, men icke
så den, hvilken han frampå hösten
HERTIGEN AF CHARTRES BALLONGUPPSTIGNING 1784.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
