- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 5 (1902) /
606

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

eller ej går han fram till sin unga
hustru, slår armarne om henne och
trycker henne tätt intill sig.

— Ingenting har ju händt? — hviskar

han i hennes öra. Och Deborah
Haa-gen rodnar icke, det är branden från
den sjunkande solen, som öfvergjuter
hennes ansikte med sin dunkla glöd.

(Forts. o. slut i nästa häfte.)

GUSTAF III

SÅSOM INSTIFTARE AF SVENSKA AKADEMIEN OCH DESS
FÖRSTE PRISTAGARE.

Af ANTON NYSTRÖM.

TAet fanns under alla de skilda
ut-^ vecklingsfaserna i Gustaf III:s lif
alltid ett intresse, som förblef lika rikt
och varmt hos honom: det för vår
nations högre andliga odling, i främsta
rummet den svenska vitterheten och
den svenska konsten. Och visst är,
att Gustaf därigenom kom att spela
en högst betydande roll för det
svenska kulturlifvets utveckling.

Liksom den vetenskapliga
forskningen under frihetstiden fått en
gemensam medelpunkt i den af A. J. von
Höpken, J. Alströmer, K. von Linné
m. fl. stiftade Vetenskapsakademien,
hade den af Lovisa Ulrika under
medverkan af Höpken och Dalin stiftade
Vitterhetsakademien varit afsedd att
utgöra en medelpunkt för
vitterhetsid-karne. Dess verksamhet, som aldrig
var särdeles liflig hade dock alldeles
afstannat efter denna drottnings död
1782. Efter den tiden företog sig
Gustaf, som länge önskat en ny.
institution efter mönstret af den
beundrade Académie frantjaise, hvars gäst
han var 1771 och 1784, att skapa
»Svenska akademien», som han
högtidligen invigde den 5 april 1786.
Den skulle egna en särskild vård åt
den svenska vitterheten och »dess
yppersta och angelägnaste göromål vara
att arbeta uppå svenska språkets
renhet, styrka och höghet». Svenska
akademien skulle utgöra en förening

af Sveriges mest framstående
vitter-hetsidkare utan afseende på deras
samhällsställning i öfrigt. Snillet skulle
vara ensamt bestämmande för inträdet
däri och rikets högsta ämbetsmän skulle
finna sig lika hedrade att sitta vid
sidan af dess största snillen, som dessa
att här betraktas som de förres
jämlikar.

Under det att Franska akademien
räknade 40 medlemmar, ansåg Gustaf,
med hänsyn till skillnaden i
Frankrikes och Sveriges folkmängd och de
vittra författarnes antal, att Svenska
akademiens ledamöter borde
inskränkas till 18. Titeln »en af de aderton
i Svenska akademien» har alltsedan
dess instiftande betraktats som en
hederstitel, och med lifligt intresse har i
allmänhet valen af nya medlemmar
omfattats af bildningens målsmän och
litteraturens vänner i vårt land.

Gustaf förbehöll sig att själf utse 13
af akademiens första medlemmar, och
dessa tillsatte sedan de 5 återstående
medelst val. De af Gustaf insatta voro:
riksrådet grefve A. J. von Höpken,
riksrådet grefve C. F. Scheffer, biskop
O. Celsius, kungens handsekreterare J.
H. Kellgren, riksrådet grefve M. v.
Hermansson, biskop J. Wingård,
riksrådet grefve F. A. von Fersen,
öfverste-kammarjunkaren grefve J. G.
Oxenstierna, riksantikvarien G. G.
Adler-beth, kammarrådet A. af Botin, kansli-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:58:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1902/0780.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free