Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det skall Ni strax få se», svarade
jag. »Af bytet skall en tiondedel
betalas till skattkammaren. Ingen
fullständig röfvare skulle invända det
minsta mot en så billig afgift, i
betraktande af att b an får sin utstyrsel
och sina vapen af staten och åtnjuter
dess protektion i utöfvandet af sin
handtering. Ni skulle få se att tre
hundra trettio tusen röfvare skulle stjäla
en ofantlig summa under loppet af
ett år.»
»Men landet är så fattigt», invände
kungen, »så jag kan inte tro, att det
finns så förskräckligt mycket att stjäla.»
»Jag för min del tror, att det finns
en massa pengar i landet.
Svårigheten ligger blott däri, att ägarne
gömma undan dem, och att de ej komma
ut i rörelsen. Betänk bara hur många
turister som årligen besöka Grekland,
och hur hvarje grek de möta, från
droskkusken till hotellvärden, bestjäl
dem från höger och vänster, så förstår
Ni, att det måste finnas pengar i
landet. Röfvarne få nog tag i dessa
pengar, och skattkammaren får sina
tio procent. Ni kan tro mina ord, att
Ni genom detta system kan få skatt-
»JAG LÅNAR ALDRIG PANGAR TILL KUNGAR.»
kammaren full, naturligtvis under
förutsättning att Ni lägger den under
hufvudkudden, när Ni går och lägger
Er och bär den under armarne om
dagarne.»
»Vänta ett ögonblick» afbröt
konungen, »medan jag går ut och
konsulterar med premiärministern. Det är
bara för formens skull, ty han gillar
allt, som han tror jag har lust att
göra, men det är för konstitutionens
skull, ty den vill jag försvara med sista
bloddroppen af mitt garde — nota
bene, om de stå på min sida.»
Nåväl, kungen skickade efter
De-lyannis, som var premiärminister på
den tiden och han kom in i
rummet där vi sutto och lyssnade med
aktning på hvad kungen hade att
säga.
Premiärministern tycktes bli förtjust.
Han sade att tanken på ett allmänt
röfveri vore ett verkligt grekiskt
con-ception, som i allra högsta grad
öfver-ensstämde med detta folks ärorika
traditioner, hvilkets oberoende afturkarne
tillkämpades dem af klepterna, hvilka,
som en hvar vet, voro traditionella
banditer. Delyannis sade, att man
borde hålla saken så hemlig som
möjligt för att undslippa kommentarier i
den utländska pressen och antydde,
att hans rival, Tricoupis, ej borde
invigas i planen, förrän kungen hade
utfärdat proklamationen om allmänt och
obligatoriskt röfveri. Tricoupis
brukade alltid sätta sig emot allt, som
hans politiska motståndare gillade.
Han hoppades, att Tricoupis var en
god grekisk patriot, men han erkände
att man hade goda skäl att antaga, att
han samtidigt var en hederlig karl.
Nåja. Man kom öfverens om att
Delyannis skulle uppgöra ett dekret i
enlighet med mina instruktioner och
när detta var färdigt skulle det
undertecknas och promulgeras af kungen.
Den första kontingenten röfvare skulle
utskrifvas omedelbart därpå. Kungen
var i ett glänsande humör och för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
